- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
113

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - DÖG ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


delen af en särk; denna del är af gröfre tyg. Jtl.
Jfr? n. dov, f. länd.

DÖGER 1, n. ett dygn. Jämndöger, n. ett helt
dygn. Vl. N. døger, jamdøger, n. id.; fn. dœgr,
n, ett half dygn, 12 timmar (natt eller dag). Jfr
dag.

DÖGER 2, f. pl. lynne, sinnesart, luna. ”Han
va i di goe dögera”. Vl.

Dögersgod, dögergo, adj. som vid vissa
tider är god, vid godt lynne; ombytlig till
lynnet. Vl.

DÖGGA, 1) v. a. 1 bestänka, fukta. Vg.
Dögga, dygga. id. "Dögga maltet". Sm. (Vestbo);
dyja, v. a. id. S. Sk.; 2) v. imp. småregna, regna
fint, dugga. Vg. Fsv. dygga, v. a. bestänka. S.
F.S. 1 del., 3 h.; d. dial. dygge; n. dogga, døggja,
deggja;
fn. döggva; e. dial. to deg, id.; nfris.
duge. (Outzen, 51); jfr gr. δεύ-ειν, v. a. väta, fukta.

Dögg (dödj), ra. dagg: ros. Sk. (Ing.). Dogg,
id. Hl. Dugg, m. 1) dagg. Vm.—bl.; 2) liten
droppe. ”Han får alldrig en dugg”. Sdm. Dugg,
n. en liten smula. Mp. Fn. dögg, f. dagg; fht.
tou, dau, m.; mht. tou, m. o. n.; nht. thau, m.;
holl. dauw, m. id.

DÖJA 1, v. a. och n. 2 lida, utstå, hafva
ledsamheter. ”Han döjor ondt; ja döjde så me
honom”. Sm., sk., hl., bl. D. døie, id.; fht. dúhan, v.
a. trycka: premere (Graff 5, 117); mht. diuhen
(Ben. 1, 372), id.; bay. dauhen, v. a.
betvinga; swz. deuen, deuwen, lida, utstå (Stalder 1,
276).

DÖJA 2, s. du.

DÖJ-FOR, n. döjning, f. agnar, höfrö, löf m.
m., hvarpå slås hett vatten till foder och sörp åt
kreaturen. Vb. Jfr dödo. Troligen af döva, v. a.

DÖKTE, s. döfte.

DÖL, döling, däling. m. åbo i en dalbygd, t.
ex. Nordäling, Sundäling. Dls. N. døl, døling,
daling,
id.

DÖLL, dölldom, döllor, s. dylä.

DÖLPA, s. dälpa.

DÖMMEL, dömmern, s. dimba.

DÖMLING, s. dymbling.

DÖN, döna, döneskräll, döneskräpp, dönna,
dönnerejn, dönnesten, döns, dönsa,
s. dana.

DÖNGA SÄK, s. dyngja.

DÖNSIG, adj. tjock och ovig. Sk. Jfr nht.
dunsig, dunsicht, adj. något svullen, uppsvälld:
tumidulus; dunsigkeit, dunsung, tunsigkeit, f.
svullnad; ns. dunsen, v. n. uppsvälla. (B. W. B. 1,
271); nht. aufdunsen, id.

Dönsa, f. tjock, tung och ovig qvinna. Hl.

DÖPA, s. dälpa.

DÖPOT, s. du.

DÖR, dörjen, durjen, dyrende, adv. alldeles,
fullkomligt, helt och hållet. ”Han tar sej nog
dör”, han tager sej nog fram. ”Han går dör me
hvad han tar sej för“. “Dä ä durjen omöjligt“,
rakt omöjligt. “Dyrende stilla“, helt och hållet
stilla. Hl. Dyrande, adv. id. “Dyrande full“,
till brädden full. Vl. Dårgänes, adj. indecl.
öfverfull, bräddfull. Dörgäne, id. “Han ä dörgäne
full“. Dörrfull, adj. id. G. (F.). Dår, ofantligt,
mycket, öfvermåttan. Dårlundot, dårlundota,
dårlundå,
id. Fl. (Öb.). D. dial. dorgen; n. dör,
dorgen, dorgende,
ganska, alldeles; ns. doer,
doerk,
id.; holl. door, genom; nht. durch; fht.
durah, durih, durh, dur; mht durch, dur; fe.
þurk; e. through; moes. þaírh, id.

DÖRA SEJ, dörabäkk, -flängjo, -gumor, -gåt,
dörne, dörning, dörr-fång, -geritt, -klä, -vippa,

s. dur.

DÖRJ, dörja, s. dorg.

DÖRJ, dörje, s. dårg 1.

DÖRG, m. torn i spänne, sölja. G. F.

DÖRR-SLAG, n. sil (af alla slag). G., bl.
Nht. durchschlag, m. “küchengerät zum
durchseiden, durchsieben"; ns. dörslag, id. (B. W. B. 4,
809); holl. doorslag, id.

DÖRRSLAGER, dörslager, m. mutterhammare;
smeduttryck. Bl. Nht. durchslag, m. en mejsel
hvarmed man slår hål genom jern; ns. dörslag,
id. B. W. B. 4, 809.

DÖRRVEL, m. örfil. Sm. (Uppv.). S. torva.

DÖRVE, s. dyrvas.

DÖS, f. hög, hop; 1) stenhop, stenhög från
forntiden. Äfven döss, m. Dessa stendösser hafva
gemenligen varit hedniska altarkummel. Sk.,
hvarest i Skytts härad nämnas Jelles-dös,
Torbiers-dös. Dösse,
f. id. Sk. (Ox.); 2) stack; a) af halm
eller hö. Dl. (Orsa), ög., kl. (Stranda); b) af halm
eller otröskad säd. Nk., sdm.; c) af hö, upplagdt
vid väggen af en lada. Fl. (Öb.). Dös, döse, f.
sädesstack. Sm.; 3) stor och tjock person, tjock
och lunsig qvinna. Ög., sdm. Doss, n. klumpig
och trög qvinna; föraktligt tillmäle. Ul. Fsv. dys,
trafve (af säd). HL.; fn. dys, dis, des, f. hög,
grafhög; d. dysse, id.; gael. dais (uttal, dœs),
kornstack; wal. das, id.; fe. tas, id.; holl. tas,
hop, hög; frans, tas, m. id.: “un tas de blé; un
tas de foin“; jfr pers. دز diz, en hög, en bergstopp.

Dysi, f. mejadt och till torkning utbredt gräs.
Nb.,vb. Dyssj, f. hop af hö, som skall införas
i ladan. Vb). Hödyssj, f. Åm. Så kallas i
smärre hopar utbredt hö till torkning. Då det
nämnligen är litet af hö på en äng, att det ej
kan utbredas i sammanhang, så sammanrafsas
och utbredes det i smärre från hvarandra
skilda hopar.

Dösa, v. a. 1 sätta i stack. Sdm., nk., sm.

Dösande, n. stacksättning. Sm.

DÖSSA, s. duska 1.

DÖST, dösta, s. dust.

DÖTTA 1, v. a. täppa till, tilltäppa en öppning.
Vl., dls. “Dött igen hålet me trasor“. N. dytta,
v. a. id.; fe. dyttan v. a. täppa, tillsluta.

Dott, m. 1) mjuk, hoprullad täppning i hål;
2) spjäll utvändigt ofvan på skorstenen. Dls.
N. dott, m. något som stoppas i ett hål.

DÖTTA 2, s. dutta 1.

DÖVA, v. a. 1 1) eg. döfva: stupefacere,
hebetare. Riksspr.; 2) bringa till stillhet. “Döva
ullgarn“, genom att fukta det med varmt vatten.
“Döva’n!“ slå honom tills han blir orörlig. Ög.
“Döva fisk“, är att strax efter isläggningen, medan
isen ännu är tunn och genomskinlig uppsöka
fisken, der han står tätt under isskorpan och med
ett kraftigt slag af en yxhammare bringa honom
i dvala, hvarefter han lätt fångas. Nk., bl. “Döva
värk“, stilla en kroppsmärta medelst
signerier, läsning o. d. Nk. Fsv. döfva, v. a. döfva, S.F.S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:57:16 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free