- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
278

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - HÅL ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


HÅLABÄKKER, s. etterört.

HÅLBALIG, hålbett, s. hal 1.

HÅLING, s. here.

HÅLL, hållen, hållfot, håligänge, hållhett
vatten, hållig, hållit, hållkärring, hållning,
s. hallda.

HÅLLS-BÄR, n., hållsbärsbuske, m. Viburnum
opulus. Ög.,dls.

HÅLLS-KNóPPAR, m. pl. Saxifraga granulata.
Ög. (enl. G. Wahlenb., Fl. Suec.).
Lärftsblómmor; f. pl. id. Bl.

HÅL-TAPP, m. kran på en tunna. Vb. (Skellefte).

HÅM, håmat, håmlig, håmmel, håmä, s. ham,
håm.


HÅMA EFTER, s. hum.

HÅMIG, adj. slemmig, möglig och illaluktande;
om kött o. d., som skäms om sommaren. Ul.
Åmnig, id. Rosl. Jfr fin. homet, mögel, homehdun,
v. n. möglas, homehdutan, v. a. låta möglas.

HÅN, adj. skamfull, förlägen, blyg; försmädlig.
”Han ble så hån ve’ed. Dä ä så hånt”. Sk. D.
d. hån, skamfull, blyg; fht. hôn, hôni, humilis,
infamis (Graff 4,689); mht. hæne, id. (Ben. 1, 707);
fe. hean; moes. hauns, adj. förnedrad: ταπεινός.
Jfr fht hôh, huoh, m. hån, hånleende, hôhôn, v. a.
håna, bespotta, hônlî, hånlig (Graff 4, 686–689);
fr. honteux, skamlig.

Hån-full el. hång-full, adj. skamflat. ”Ja
ble så hånfull”. Sk. (Ing.).

HÅNG, hångel, hånglå, hångspeta, s. hänga.

HÅNGT, s. hongt.

HÅNNIKKÅ, s. hane.

HÅP 1 (pl. -ar), m. båt, forsbåt; båt, tjenlig att
begagnas på elfvar, der forsar äro. Vb. Håp,
hop,
m. id. Nb. (Ö. Cal.); håp, huåp, m. båt.
Runö. Hovä, m. ekstock. Fl. (GK.). Finskt ord.
Fin. haapio, ekstock (af urhålkad asp). På
samma sätt bildadt är sv. eka, f. ekstock, af ek,
Qvercus robur; fn. askr, m. fartyg, farkost. S.E.
1, 582, 2; fht. asc, m. id.; fe. äsc, m. id.; deraf
ascomanni, m. pl. sjöröfvare (Adam. Brem. 212);
fe. äscmen, id.

HÅP 2 (pL -or), f. urfjäll, ett från en bys
öfriga egor skildt jordstycke; jordlott som senare
blifvit införlifvad med byen eller gården, antingen
genom byte, gåfva eller köp eller ock genom
nyodling skilts från de gemensamma utmarkerna och
skogarne samt tillagd en enskild hemmansdel. Kl.
Fsv. haper? ÖGL. S. hump.

HÅPA, s. hopa.

HÅPA EFTER, s. happa 2.

HÅPA SEJ, håplykka, s. happ.

HÅPÄ (def. håpu), f. sto, märr. G. Håppa, i.
id. Sk. D. hoppe, f. sto; fris. hoppa; fin. hepo
(gen. hevon), häst; nord-tschud. hebo, sto; häst;
estn. hobbo, häst; e. hobby, liten häst, klippare;
dakorom. epa, sto; sard. ebba, id.; nht. hop, liten
häst (barnspråk); kelt. hobbin, hobben, hobbye,
häst; gr. ἴππος, häst. Man kan således icke
godkänna Ihres (gl. 1, 897) mening att håppa, f. sto,
bör härledas af sv. hoppa, v. n. subsilire, saltitare.

HÅRA, hårfakkt, hårfila, hårflöke, hårfäl,
hårgard, hårgäl, hårhamn, hårkrank, hårnot,
hårpung, hårremm, hårstryk, hårtuss, hårtäst,
s. har.

HÅR(D), adj. 1) eg. hård. Riksspr.; 2) sur,
syrlig. ”Maten ä hår. Drikkat ä hårdt”. Ul.,
sm.,öl. l, id. Vg. S. hal 1.

Hard-bännta, f. snöre, som bindes så hårdt
öfver bakskanken på ett får, att det må äta sig
in och hindra det från att flöja. G.

Hard-nom, s. nimma.

Hard-traven (harrd-traven, f. -vi, n. -vä),
adj. tungtrafven; som stöter; om häst eller sto.
S. G.

Hård-leken, adj. hårdlekt; alltför hårdhänd
i lek. Hs.,nk. Fn. hardleikinn.

Hår(d)na, v. n. 1 surna, blifva sur. ”Drikkat
å hårnadt”. Sm. lna, v. n. 1 id. Vg.

Hård-spännt, adj. n. säges om hårdt
vinterföre. Åland.

Hård-ve(d), m. Lonicera Xylosteum. Sk.
(enl. G. Wahlenberg, Fl. Su.).

Hår-pös, m. harts. Vg. Harpåjs, m.
blandning af såpa och tjära att smörja fartyg med.
G. Fn. harpeis, harpix, m. harts; ns.
haarpeus, id. (Richey, 83). Af fn. hardr, adj. hård.

Sista stafvelsen synes beslägtad med gr. πἰσσα.
f. a) beck (hårdt eller flytande); b) tjära; lat.
pix, f. id.

Hår-smör, n. osaltadt smör. Hs. (Db.).

Härda sej, v. r. 1 tilltaga; om köld. Sm.

Härsl, härdsel, f. härdning. G. Fn. herdsla,
f. härdning; n. hærsla, f. id.

Härslä-vatten, härlä-vatten, n. vatten,
hvari järn blifvit härdadt. G. N. hærslevatn.

HÅRK (pl.-ar), m. stång eller spak, hvarmed
man på grundt vatten skjuter fram båten; bärling.
Vb. S. fork.

Håårk (ipf. hårkä), v. a. medelst bärling
skjuta en båt uppföre en flod eller på grundt
vatten. Hårk sä fram, v. n. på detta sätt
fårdas med båt. Vb.

HÅRNE, m. häck på en hövagn, flack spjelvagn
till hö- eller sädeslass. Sm. (Östbo).

Hol-hårne, m. en sådan häck med
uppstående skalmar. Sm. (Östbo).

HÅS 1, adj. hes. Vb., jtl. Fsv. heser, adj. id.
Tref. tidh. f. 151; fn. hás; fe. has; nht. heiser
heisch,
id.

Hesa, f. heshet. Ög. Fn. hæsi, f. id.

HÅS 2, m. lindrig regnskur. Sdm. (Länna,
Öfver-Selö). Ordet uppgifves från Härads socken i Sdm.
vara neutrum.

HÅSA, s. häsja.

HÅSKÄ, v. n. 1 smeka. Sdm. (Strengnäs
skogsbygd och Öfver-Selö).

HÅT [åå] (ipf. håta), v. n. stamma. Fl.
(Nerpes). Håtist (ipf. och sup. -a), id. Fl. (K.).

HÅTT 1, m. 1) art, beskaffenhet. Åm. N.
hått, m.; fn. háttr, m. sätt, skick; 2) obetydlighet,
mon. ”Ömsa den der staken en liten hått!” Sdm.
Jfr F. 10, 402. Eljest heter det i fn. hót, n.
något, en ringa mon.

HÅTT 2, pron. hvad. Dls. (enl. Ihre, DL. 68).
N. hått, id,; fn. hvat.

HÅTTA, hötta, s. häva.

HÅTTE, m. invånare i norra Bohus län. Deraf
Håtte-bygden, f. def., Håtte-flikka, f.
Håtte-pólska, f., Håtte-spelman, m. Bhl. Jfr fn. hárr
(há, hátt), adj. hög.

HÅVAR, m. pl. höga häckar på en hövagn.
Håv-häkkar, m. pl.; håv-bor(d), n. id. Vg.

Håve-vagn (pl. -ar), m. hövagn med höga
häckar (håvar), Vg.

Håv-kärra (pl. -ror), f. kärra med höga
häckar att derpå köra hem säd från åkern. Vg.
(Vadsbo).

HÄ, pron. 1) det. Vb., fl., v. dl. ”Hä finns lik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:30:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free