Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- K
- KUT ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kut, kåjt, n. språng, hopp, springande med
hastighet. "Ta jen kåjt yvyr gatu". Dl. Kut,
m. id. Vb. "Ria på kuten", rida i fyrsprång.
Vm. "En Pelle såt på hästa sinnom å rej i
fullane kut". Pelle satt på sin häst och red i
fullt sporrstreck. Jtl. "Ta kuten", springa i
fyrsprång. Hs. (Ljusdal). Kjytt n. "Han tar
kjytt, så han kan kjytta över små tak. Han to
ett kjytt över gärsgåln". Kutanne, n.;
kyttanne, n. id. Nk., vm. Kåjt, kåjtande, n.
ständigt resande, flackande. Ög., sm. N. kut, m.
språng, hopp.
Kutande, adv. i fyrsprång. Hs.
KUTA 2, s. kåta.
KUTE, s. kunnta.
KUTTA, s. kunnta.
KUTTE (pl. -tar), m. liten gosse. Kótte, m. id.
"Hvar enda kutte", hvarenda person i hela hopen.
Svea, Göta land. Fin. kotti, gosse, pojke. Jfr
gutt, m. pojke, kytta, f. flicka.
Kel-kuttte, m. kelen liten gosse; keldask.
Sm.
Kutting (pl. -ar), m. liten fet och tjock
gosse. Sdm. (Björkvik).
Kyttare, m. liten gosse. Ul. Pójk-kyttare,
m. liten gosse omkring 6—10 år. Sdm.
Kytter, m. pojke, liflig pojke. Vm.
Kytting, m. 1) liten gosse. Pójka-kytting.
Sdm., nk.; 2) liten stackare, Sdm. (Björkvik).
Strek-kytikng, s. strek.
KUTTERVALLSK, s. kudderrallsk.
KUTT-LUKKÄ,f. braxenpanka. Sdm. Jfr kunta.
KUTTRA, v. n. 1 darra af köld. Vl., dls., uk.,
sdm. Kutträ, id. G. S. huttra.
Kutuer, adj. frusen; om menniskor. G.
KUTTRÄ, v. n. 1 1) tala sakta, i smyg.
Kudrä, käudrä, id. G. Kuttra i hop, hålla förtroligt
samtal. Vg., sm,; 2) sjuuga doft (som en
domherre). G. Jfr nht. dial. (brunsw.) köddern, prata,
snacka.
Kuttrer, m. en som talar mycket. Sm.
KUTTS, s. kåta 2.
KUV 1 (pl. -var), m. hösåte, höhvolm; liten
spetsig hög (af hö). "Lägga hö-kuvar", lägga hö
i små stackar. Vg. (Mark), hl., sm., bl. Hö-kuva,
f. Kl. (Stranda); kuve, m. Gstr.; kopå m. id. Fl.
(Öb.); kua, f. id. Bl; kypa (hårdt k), f. id. S.
Sk. Kue, m. åtta sädeskärfvar på åkern
sammanstälda i en rund hög. Hl. (Värö, Frillesås).
Fn. kufr, m. topp: convexitas; lit. kaupas, hög,
hop; pol. kupa; slav. kup, m., kupa, köpa, f. id.;
lett. kops, m., köpa, f. liten hög; lit. kupeta f.
höstack; wal. cop, m. spets, höjd.
Kuva el. kuvva, v. a. 1 lägga i hög, sätta
(hö eller kärfvar) i små högar. "Kuva höet".
Gstr., vg. (Mark), sm., hl. Kua, id. Hl. (Värö,
Frillesås), bl.; kypa (hårdt k), id. Sk. (Ox.).
N. kuve, kue.
KUV 2, -en, m. Öfre delen af ryggen. "Han
fekk å kuven, så han stula å hugge". Hs. (Db.,
Bj.). N. kuv, m. a) rundaktig topp; b) puckel.
Troligen samma ord som kuv 1.
Kauv-ryggad, adj. puckelryggig,
krokryggig. Dl. (Elfd.); kåjv-ryggn, Dl. (Mora);
kuvryggig Dl. (Ohre); kuv-ryggad. Hs.; kuv-ryggi,
id. Åm.
Kuva, v. n. 1 kröka ryggen. Hs. (Bj.).
Kuv-aksli, adj. som har höga skuldror och
framlutande hals. Åm.
KUV 3, m. ett litet tak öfver källardörr, brunn
m. m. Ög. (Ydre). Jfr kava, betäcka.
KUVEN, s. kava.
KUVI, kuvå, s. kava.
KVA, pron. hvad. "Alder pass’n på kva’n
jilter, ja kwanda hed va orm-órlor", aldrig passar
han på hvad han äter, jag vånde det vore
ormödlor. Fl. (Ingo). N. kva, pron. hvad, hvilket;
fn. kvat, id.; moes. hva, hvem; osset, ka lit. kas,
skr. ka’s Jfr Bopp, vergl. gr. 2, 203.
KVABBA, v. n. 1 1) dallra, dallra litet vid
skakning. "Han ä så fet så han kvabbar". HI.
Svabba, v. a. 1 id. Sk. (Ox.); 2) det kvabbar
äfven då man går i kärr. Hl. Fn. kvapa, dallra
af fetma; kvap, n. mjuk fetma; n. kvæpe, skvapa,
darra, rista; e. dial. qvappe darra, skakas; e. to
quaver, darra; d. kvabre, darra af fetma (Mohs
ordb.); d. d. kvappe, v. n. "Vandet kvapper, når
det skyder bobler af hængedyng; frossen morads
eller lis, når man træder ell. gynger derpå" (Mib,,
D.L. 425); ns. quabbeln, darra af fetma (B. W. B.
3, 388); wfris. qvabben; bay. quabeln, id.
(Schmeller 2, 402); nht. schwappeln, id. Jfr skr. kap,
darra, rista.
Kvabb, m. något som är tjockt och fett: 1)
tjock och fet karl med pussig fetma. Sk. (Gärds,
Ing.); 2) påsig utväxt. Sk. (N. Åsbo); 3) tjockt
dricka. Vm. Ns. quabbe, f. "die hangende haut
an der kehle des rindviehes" (B. W. B. 3, 367);
holl. kwab el. kwabbe, f. id.
Kvabba, f. tjock och fet qvinna med pussig
fetma. Sk. Skvabba; f. id. Vg. Ns. quahbe f.
tjock och fet menniska; e. squab, id.
Kvabba-So, kvabb-so, f. honan af
Cyclopterus Lumpus, hvilken fisk har ett kvabbigt kött.
Hl., sk.
Kvabbig, kvabbed, adj. som har lös och mjuk
fetma; mycket lös och geléaktig. Hl., sk.
Svabbed, adj. id. Sk. (Ox.). Fn. kvapalegr; d.
kvabbet; ns. qwabbelig (B. W. B. 3, 388).
Kvabbot, adj. fet och tjock. "En kvabbot
gris", tjock gris med stor mage. "Kvabbot
drikka". Vm. (Herv., Id.).
Skvabb, n. löst och fett hull. Vg. Fn.
kvap, n.
KVABBLA, v. n. 1 vämjas: fastidire. Sm. D.
d. quabe, id. Jfr kvabba 1.
Kvabbel, n. 1) det som är vämjeligt. Sm.;
2) svag, utblandad dryck. Vb.
KVAD, kvada, s. kvåda.
KVADD, s. kudd.
KVADDA, v. a. 1 1) krossa, söndertugga eller
bita, dock icke så att delarne skiljas åt, hvarföre
det endast användes om djurs bett o. d. »Vargen
hade så kvaddat kon i halsen, att köttet inte
kunde brukas". Hl. "Han föll frau taget å blöj
kvaddader". Bl.; deraf sönder-kvadda, v, a. 1 id. Hl.,
bl.; 2) mörbulta, slå blånad eller blodvite. "Ja a
kvaddad över hela kroppen". Hl.; 3) nedtrycka,
hoptrycka. "Ligg int å kvadd ne sänga!" ligg ej
och tryck ned den uppbäddade sängen! Vb. "Siå
flugan så hon kvaddar fast ve väggen". Sm. Ns.
quaddern, "quatschen, kneten"; quetten, quedden,
"drucken, quetschen" (B. W. B. 3, 390, 406); lt.
quatio, (quassi, quassum, quatere), skaka; slå,
stöta, krossa; d. kvæste, v. a. tillfoga utvärtes
skada genom stöt, slag, skott o. d.
KVADRIK el, kvaddrik (pl -ar), m. 1) liten
regel för en dörr. Sk. (Järestad); 2) träpinne, som
fästes genom handtaget eller grepen på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0398.html
