- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
601

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SKROV ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Korn-tistel, m. Sm.; gór-tistel, m. Ul. Jfr
åker-tistel.

Skrövanste-full, adj. öfverfull. Sdm.

SKRóV 2, n. 1) eg. (såsom i riksspr.) skrof;
2) mage, ihålig kropp. Allm,; 3) af bräder
förfärdigad vagnskorg. Dyng-skróv, n. korg på en
dyngvagn; vagns skróv, n. vagnskorg.
Vg.,ög.,nk. Jfr skrå 2.

SKRUBBA 1 (ipf. skrabb, sup. skrubbed), v. a.
o. n. 1) stöta emot så att ett ljud höres. ”Dä
skrabb. Han skrabb emot”. Sk.; 2) grofkarda
(ull). I denna bemärkelse böjes verbet svagt.
Nk.,sm.,sk. Skruubb (ipf. ). Vb.; skrubbla, id.
Sveal. Jfr nht. schrubben; holl. schrobben,
skura,, rifva.

Skrubb, m. skubbhyfvel. Hs.; 2) i. q.
skrubbe-bänk. Sdm.,sm.,sk., m. fl.

Skrubbe-bänk, m. bänk, på hvilken ena
kardan är fästad vid grofkardning af ull.
Scrubb-stol, m. Allm.; skrubbel-stol, m.
Vm.; skrubba (vanl. plur. skrubber), f. Nk.;
skrubbla, f. Vm.; skróbbå, f. Fl. (K.);
skróbblå, f. id. Fl. (GK.,Nk.). Ns. schrobel.

SKRUBBA 2, f. 1) en art simpa: Cottus
Scorpius, L. Stockholm; 2) gråsugga: Oniscus
asellus. Sm.,sk.,hl.,bl.; 3) mjölbagge: Tenebrio
molitor. Sk.,bl.; 4) bärfis: Cimex baccarum, L.
(Fauna suecica, n:o 928). Götal.; deraf
skrubbbär; 5) fult och argsinnt fruntimmer. ”Dä ä en
räkti skrubba; allti har hon nåed att sigje på”.
Sk. (Ing.).

Skrubb-bär (el. skrubber), n. frukten af
höns-kornellen: Cornus suecica. Bhl.
Hönsbär, n. Åm. m. fl.; hönson, n. Sm.;
smör-bär, n. Jtl. Benämningen skrubb-bär är
troligen deraf att skrubbor eller bärfisen, hvilken
ger hallon och andra bär en äcklig smak,
gerna håller sig på bären af Cornus suecica.
Hönsbär el. hönson är ej att härleda af de tama
hönsen, utan af orrhönsen, som begärligt
förtära dess bär. Gl. sv. (Frankenius) hönsebär;
(Bromel) hönsebär, smörbär.

Tidande-skrubba, f. en art svart
skalbagge, som tros båda tidningar. Sm. (Värend).
Är troligen Blaps mortisaga, Fabricius
(Tenebrio mortisagus, L.), om hvilken Linné säger:
”credulum vulgus intra domos hunc ambulantem
observantes mortis nuncium esse sibi
persuadet”. Jfr tidand.

SKRUDDÄ, 1) v. a. grofmala; 2) v. n.
skubba emot. G. Fe. screádjan, præsecare; fht.
scrôtan, demere, tondere. Jfr skrä.

SKRUEN, skrui, s. skrida.

SKRUGA, skruged, skrugga, s. skrinka.

SKRUGGE; m. fradga. Skruggig, adj.
fradgad. Ul. (Uppsala).

SKRUKA, skrukk, skrukka, skrukk-kórg, s.
skrinka.

SKRULL, s. skruv.

SKRULL, s. skrylla 2.

SKRULL, skrulling, skrullug, s. skräla.

SKRULTA IKRING, v. n. 1 föra ett
kringvandrande lif; bygga i ensliga hushåll på
skogarne. Deraf skrult, m. sockenlapp,
hudafdragare. Hs.

SKRUM, s. skrumma 1.

SKRUMMA 1, f. skorpa. Dl. Skrum, m.?
skrofls. Kl. (Tjust). Skrum-is el. skråmm-is, m.
id. Svea-, Götal.

Skrumma 2, v. n. 1 frysa till, så att, en
liten skorpa lägger sig på vattnet ”Äd ar
skrummað å vattni”. Dl. (Elfd.).


SKRUMP, m. skrubb, afstängd vrå för ved,
skräp, sopor. Sm.,hl.

SKKUMPEN, s. skrimpa.

SKRUMSLA SEJ UNDAN , skrumslor, s.
skrymsla.

SKRUNNIT, s. skrinna {skrida).

SKRUNNTA, s. skrina.

SKRUP, s. skryp.

SKRUSS, s. skrinka.

SKRUSSA, v. n. 1 gräla. Sk. (Näsum i Ö.
Göinge).

SKRUTEN, adj. bräcklig, af ålder försvagad.
”En skruten gubbe”. Ul. Skryten, mager. Dls.;
skryden el. skrydel, id. Bhl. Jfr d. skrutte, v.
n. luta starkt med hufvudet, gå krokryggig.

Skrutta, f. gammal utlefvad gumma. Sm.

SKRUTT, s. skrate.

SKRUTTA, f. vulva. Sm.,kl. Jfr fsax.
scritan (scrêt, scritum), lacerare, findere; fe. scritta,
m. hermaphroditus.

SKRUV, m. 1) såsom i riksspr.; 2) tratt på
en qvarn. Kvarn-skruv, Hs.—ög.; 3) strut af
näfver till bärplockning; näfverskäppa. ”En
skru(v) bär. En bär-skru(v). En näver-skruv”.
Svea-, Götal. Skrull, m. id. Vb.; 4)
pappersstrut. Vg.; 5) nedra delen af en skorsten;
skorstenspipan nedom spjeliet. Hs.(Db.,Bj.). Skrauv,
m. skorsten. Dl.(Elfd.,Våmh.); skråiv, m. id.
Dl. (Mora); deraf skrauvs-’ol, n. hål eller
öppning på en skorsten under hufven (krangnan).
Dl.(Elfd.,Våmh.); 6) takås, der sparrarne
sammanstöta. Vg. (Vartofta h.). Fsv. skruver, m.
a) skruf; b) tratt på en qvarn; c) bikupa eller
det kärl, som brukades till bins fångande. HL.;
d. mølle-skrue, kværn-skrue.

Skruva, v. a. 1 gifva vika, draga sig
undan. Vg.,ög. Skruva undan, v. a. 1
bortflytta, undanskjuta t. ex. en sten. Sm.
Skruver, m. 1) som gör undanflygter. Ög.;
2) sjelfsvåldig, odygdig pojke; 3) förslagen,
illistig menniska. Sdm.—sm.

Skruv-mor, f. öppningen i det trästycke,
hvarigenom skrufven vid dess bruk höjes eller
sänkes. Hs. (Bj.). N. skruv-mor.

Skräuä (ipf. skräudä, p. p. skräuen), v. a.
skrufva. G. Fn. skrufa; d. skrue.


SKRUVÄL-AIS, m. skroflig is; sådan is, som är
fast, men hvarå finnas små ojämnheter tätt intill
hvarandra. Dl. (Våmh.). Fn. skrof, n. skrofi,
m. skrofis.

SKRYDA 1, v. n. se väl ut. Hs. (enl. Ihre,
DL. 155). Fn. skrýđa, pryda, af skrúđ, skrud.

SKRYDA 2, f. skorsten, skorstenspipa. Bhl.
(Vikorne, Foss). Sällan brukl. Jfr skruv. 5),
stryta.

SKRYDEL, skryden, s. skruten.

SKRYDE-SÄKK, s. skryta.

SKRYKK (skryttj), f. (def. -a), drickeskårl af
näfver, trä eller annat tillfälligt ämne. Vb.
(Degefors). Jfr skrika.

SKRYKKA, s. skrinka.

SKRYL el. skryil ópp, v. a. tillrättavisa,
moralisera. Fl.(GK.,K.). Holl. schrollen, knota,
brumma; skymfa. Jfr skrólla.

SKRYLA 1, f. spricka, remna. Sdm.

SKRYLA 2, s. skrylla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:35:25 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free