- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
702

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SVAN ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till den hvitglänsande färgen. Dybeck, sv.
vallv. s. 48.

SVANG, s. svinga.

SVANK, s. svinka.

SVANK 1, m. väfklistcr. Sk.(Gärds,Ing. h.),bl.
Wev-klister, n. id. Dl.(Mora).

Svanka, v. a. 1 i) klistra; om väf.
Sk.(Gärds,Ing. h.),bl.; 2) påstryka kalk med en
större pensel, hvitmena, hvitlimma.
Sk.(Onsjö.Lugg.),hl.

Svanke·bórste (pl.-star), m. kalkborste.
Sk.(N.Åsbo). Svanke·bóste. Bl.(Bräkne).

SVANKE 2, s. svinka.

SVANS, m. 1) såsom i riksspr.; 2) ett slags
gammaldags qvinlig hufvudbonad, liknande
skygglappar; brukas af hustrur och enkor. S.Sk.
Nht. schwartz, svans.

Svansa, 1) v. a. (såsom i riksapr.) knyta
upp svansen på en häst. "S. upp",
handgripligen eller mundtligen bestraffa. Fl.(Ingo);
2) v. n. a) vifta med svansen; yfvas,
stoltsera. Allm. Svassa, v. n. id.; deraf svass,
m. slåt, prakt; svassare, m. en som prålar; b)
göra sig till. "Gå inte å svansa länger!" Sm.

SVARA ], v. a. 1 (såsom i riksspr.) svara.
Swårå (pr. swärar, ipf. swärađ, sup. swåråđ), 1)
id.; 2) gifva genljud. "Äð swärar frå bjäri".
Dl.(Våmh.). Fsv., fn. svara; d. svare; fe. svaran;
gl. e. sware.

An-svara. v. a. 1 gensvara. Sm. Fn.
andsvara; fe. andsvarian; e. answer.

O·försvaran, adj. oförsvarlig,
oursäktlig. Vb.

Svars-go(d), adj. försvarligt god. G.

Svarug, adj. böjd att gensvara, gifva ord för
ord, då bestraffningar erhållas. Hs.(Db.,Bj.).

SVARA 2, adv. 1) mycket, ganska. "Svara
stor". Sm.(Vestbo); 2) tämmeligen. Vg.(Kind).
Jfr såra, svärt (under svär 1).

SVARJA, s. svära.

SVART 1, adj. 1) såsom i riksspr.
Svartar (f. & n. svart). G.; svarst. svart. Hs.(Db.).
I några munarter svórt e. sórt. Sk.,hl.,bl.;
schvart. Sm., bl.; 2) talesätt; "dra svarta
strumpor", vara svartsjuk. Sm. Fsv. svarter, svart.
S.S. 2, 69. Sv. Pr. L. XX, s. 272; fn. svartr;
d. sort; fht. suarz; nht. schwarz; fsax., ns., holl.,
e., d. d. svart; fe. sveart; lapp. suorta (lånadt
af nord. tungan); moes. svarts, id. Hit hörer
troligen lt. surd-us, adj, a) döf; b) doft ljudande:
"surdus locus". Vitr. 3, 3; c) slö, känslolös:
"surda tellus", ofruktbart land (== nht. taubes land).
Plinius; d) mörk: "surdus color". Plin 37, 5,
18. Jfr. dumb.

Mjölk-svart, s. milk.

Ramn-svartar, s. ramn.

Sol-svärta, s. sol.

Sorta el. sorsta, v. a. 1 färga svart (med
alderbark, viktriol, grankottar o. d.); om nät.
"Sorsta nät". Hs.(Db.,Bj.). Fn. sorta.

Sortna, v. n. 1 svartna. Sm. Fn. sortna;
d. sortne; n. svortna.

Svarta, f. svart märr. Svarten, m. def.
svart häst. Vg.

Svarst-nakke, s. nakke.

Svart·bok, f. svartkonstbok. Fl.(Öb.).

Svart-böglig, adj. egentl, svartbågig;
svartrandig. Kl. Runa 1849, s. 46.

Svarte-tisdag, m. tisdagen i
dymmelveckan. Vg.

Svart·bonde, m. hannen af svärtan.
Faligula fusca. Sdm.

Svart·havre, m. Avena strigosa. V.Sm.
Jfr tater·havre.

Svart·hyssjog, adj. smutsgrå. Ul. (enl.
Ihre).

Svart-hö, n. Bartsia. Ög.

Svart·hövda, n. svarthufvud; Eriophorum
vaginatum (före blomningen). S.Dl.
Svart-ägdä (pl.-r), f. Dl.(Elfd.); hadd, m. id.
Sdm. På andra orter har-ull, f. äng-dun,
myr-dun, ma·dun. Efter blomningen kallas örten
to·betel. Sm.(Femsjö).

Svart-lett, adj. svartaktig. Jtl. S. lit.

Svart·lugn, adj. fullkomligt lugn; om sjö
Ög.(Ydre).

Svart-mugga (el. svart·mogga), f. qvinna
med mörkt hår oeh mörklagd hy. Götal.

Svart-munkar, m. pl. 1) eg:
Dominikanermunkar; 2) små svarta myror: Formica nigra, L.
Sdm.

Svart-måndag, m. måndagen i
dymmelveckan. Sm.

Svart·nolled·säl, s. säl.

Svart-sjuk, adj. 1) såsom i riksspr.; 2)
ilsken, hämndgirig. Kl.

Svart-sjuka, f. boskapspest. N.Sk. Jfr
Hyltén-Cavallius, Värend 1, 269.

Svart-sko, m. bättre sko, herremanssko;
äfven danssko )( kängsko. Vb.

Svart-sugga, f. 1) eg. svart sugga; 2)
ved, som icke brinner utan svartnar baktill.
Ul. Svart-suggå, f. id. "Svart-suggå ä i une",
när elden ej brinner med full låga och veden
blott småningom förkolnar. Svart-gylltå (uttal.
svart·djylltå), f. id. Fl.(GK.). S. gyllta,
sid. 182 b.

Svart·såkka, f. svartsjuka. Fl.(GK.,NK.).
I finskan säges kävelee mustin sukin. egentl.
går med svarta strumpor: är svartsjuk. Jfr e.
to weer yellow stockings.

Svórt-bróged, adj. svartbrokig. S.Sk.

Svätt, f. svärta: Fuligula fusca. Vb.

SVÄRT 2, adv. tydligt, klart, säkert.
Sk.(V.Göinge).

SVARUG, s. svara.

SVARV 1, m. ett slags fisk, förmodligen sarf:
Cyprinus erythrophthalmus. G.(F.).

SARV 2, a. svärva av.

SVASS, svassa, svassare, s. svans.

SVASSKA, v. n. 1 säges om det ljud, som
höres när man, t. ex. går med vatten i skorna.
"Han ä så våd, så dä svasker"; deraf
svass-skodd, adj. Sk.(Lugg.). Vass·skodd, adj. id.
Sk.(Lugg..Vemm.).

SVAV, n. vattnets uppstigande eller höjning
derigenom att stenarne på bottnen (t. ex. i en
å) beläggas med issörja. Svava, v. n. 1 börja
att bottenfrysa; om strömmar och åar. "Åen
svavar". Kl.(Stranda). Jfr sve.

SVAV, svavu, s. sviva.

SVE (ipf. svedd), v. n. svalla; om is, som
småningom bildar sig genom tillflytande vatten,
dels på vattenhjul i qvarnar, dels på ängar, der
vatten stiger upp. Vb.(Nordmal.). Svä, id.
"Isen sväar". Åm. Jfr svåra.

SVE, svea, svedd, svedi, svee, sveen, s. svida.

SVEG, svega, svegen, sveglen, svegna,
sveg-ryggad, sveid, svej, sveja, svekbakt, s. sviga.

SVEIP-LED, s. svepa 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0732.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free