- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
720

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - TAD ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tåpe-lår, n. tölp. Bl.

Tåvling, m. fåne. N.G.

Tåvra 1, v. n. 1 vara mindre vetande.
Sk.(Ox.). Tågra, id. Sk.(Ing.).

Tåvra 2, fånig qvinna. Sk.(Ox.). Tågra,
f. Sk.(Ing.)<.
/poem>
TAD, n. dynga, gödsel. G. Ett misstag af J.
Grimm (Gesch. d. d. spr. 2, 758) är, då han
förmenat att detta gamla ord försvunnit ur bruk.
Fn. tađ; n. tad, ta; e. dial. tad; skot. tath;
fin. tadeh. id.; gl. frans, tai, gyttja; gael. todhar,
kodynga, som faller på marken.
<poem>
Tad-russ, n. strnthäst, dålig häst (som
söker sin föda på dynghögen). G.

Tads-döjä, m. dynggrop. G.

TaÐu-slog, m. slåtter på sådana ställen
der tadu·(h)öđ växer. Dl.(Mora).
Tadu-sloga, f. slåtter närmast omkring en by.
Dl.(Särna). Lindor, f. pl. id. Dl.(Elfd.,Åsen,Ohre).
Fn. tađa, f. a) gödslad äng,; b) gräs
på sådan mark.

TaÐu-’ö, n. hö, som vuxit nära fäbodarne
och bergslutningarne. Kreatursgödseln vid
fäbodarne bredes ut öfver ängarne genast efter
slåttern derå. Dl.(Mora,Sollerön). Tad-ö, n.
Dl.(Våmh.); töde-hö, go-hö, n. id. Hj. N.
tode-höy.

Tavlur, pl. hård kreatursträck.
’Ärå-tavlur, get-tavlur. Dl.(Elfd.). Fn. tađfall,
gödsel, som faller efter kreatur.

Ta·gata, f. golfvet midt i fähuset der
dyngan samlas; gödselgång ini stallet. G.

Ta-vāl, m. sjelfvuxen, krokig dyngslaga.
S.G. S. val 1.

Ta·vasker, m. liten gosse; eg. liten
lortpojke. Ul.(Rosl.). Tavask, tovask, tovasing,</i>
m. Hs.(Db.); tovasing. m. Sdm.(Södertörn),ul.(Rosl.);
travask, m. id. Nk. Jfr vasker.

TåÐå el. tađu, f. tuf-tåda: Aira cæspitosa, L.
Dl.(Elfd.). Fries (bot. utfl. 3, 219)
föreslår tåda såsom det svenska namnet på slägtet
Aira. Fn. tađa, a) gödslad äng; b) gräs som
växer derpå.

Bjär-gól-tåÐå, f. (eg. berg-gul-tåda),
Calamagrostis lanceolata. Dl.(Elfd.).

Knupp-tåÐå, f. Timotheigräs: Phleum
pratense. Dl.(Elfd.).

Råd·tåÐå, f. gröe: Poa annua. Dl.(Elfd.).

Tåg-tåÐå, f. (eg. rot-tågs·gräs), Triticum
repens. Dl.(Elfd.). Jfr tjoga 1.

Vattu-tåÐå, f. igelknopp: Sparganium
natans. Dl.(Elfd.). Jfr träggjan.

Täda, v. a. gödsla, utvidga en tađu·slog,
genom att lägga mera jord till den gamla
slåttern och göda ängen. Dl.(Elfd.,Åsens by).
Fn. tedja, gödsla; n. tedje id.

Tässja, v. n. orena sig, spilla på sig, vara
osnygg.m Dl.

Täsur, f. pl. orenlighet, bestående af små
knottrar på slagtkreaturs vomb, som
afskrapas och bortkastas. Dl.(Elfd.,Våmh.,Mora).

TADELSAM, adj. tadelsjuk. Sm.

TAFSA, s. tängsla.

TAFSE (pl.-sar), m. 1) lugg. Vg.; 2)
redetråd på en härfva, (snodd af garnet). N.Hl.
Tafs, m. reda, upplysning. "Nu har ja fått t. å
snoe på’t". Ög.; 3) tölpt tafatt menniska. Götal.

Respa-tafs, m. rispstump; den ändan af
rispen, i hvilken borsten sitter och af
skomakaren ej begagnas, sedan den öfriga delen
användts. Vg.

Tafsig, adj. 1) (genom slitning) tunn och
"slervig"; om tunna, dåliga tyger. Vg.; 2}
tölpaktig, tafatt. Sm.,hl. Tafsed, id. Sk.
N. tafsen.

Tafsa 1, v. a. o. n. 1 1) tagga på något
att det till hälften går i sönder; 2) skrynkla
ned. Sk.(N.Åsbo); 3) bete sig tafatt. Ög.

Tafsa 2, f. tafatt, obelefvad qvinna. Sm.

TAG, taga, s. taka,

TAGANES, adv. strax. Kl. Fn. þagar.

TAGEL, n. 1) såsom i riksspr. Tavel, n. id.
Ul.; 2) lintågor, finhäcklad lin eller hampa. Dls;
3) rep. Hs. Fsv. taghl, n. a) tagel; b)
hästsvans; fn. tagl, hästsvans; fht. zágil; fe. tägel;
e. tail; moes. tagl, hår.

Tagel-hurra, f. tagelpiska. Vg.,dls.

Tagel-räkka, s. räkka 1.

TAGG, m. 1) såsom i riksspr.; 2) våtarf:
Stellaria media. Vb. Jfr nata, vannarv, våtarv.

Korn-tagg, m. mjölöka. Sm.

TAGNA, s. tiga.

TAIJA (pl.-jer), f. öknamn eller skällsord till
en Småländing eller Halländing från Småländska
gränsen. "Din Tornpataija!" Hl. Fn. teyda, f.
öknamn på en menniska. SE. 1, 532. Ordet är
måhända beslägtadt med fn. tađ, n. gödsel. Jfr
Hyltén-Cavallius, Värend I. Tillägg, sid. II.

TAIMAS ÓPP, v. d. 1 upplösas; om garn.
Fl.(Öb.).

TAIMEN, m. 1) fjellöring: Salmo punctatus.
Vb.; 2) braxöring: Salmo Trutta, L.
Elfkarleby. Ordet är lånadt af finskan. Fin.
taimen, röding.

TAISA, s. tesa 1.

TAIS-BAST, taise-bär, s. tirs bast.

TAJA, s. tiga.

TAJDA SE, v. r. 1 skicka sig illa; vanställa
ansigtet och göra fula åtbörder. N.Hl.

TAJDRÄ, v. n. 1 tugga med svårighet. G.

TAJNA, s. tia 2.

TAJP, s. tep 1.

TAJRA SIG, v. r. 1 vara tillgjord, konstlad.
Hl.(Ljungby). Förmodligen samma ord som tera 1.

TAJRTA, v. n. 1 kasta småstenar på någon.
Sk.(Lugg.).

TAK, n. 1) såsom i riksspr.; 2) Arundo
Phragmites, L. Sk. (skogstrakten). Användes till
taktäckning. Fsv., fn. þak, tak; fe. þac, þäc, id.;
d. d. (Slesvik) tak, tag,</i> långhalm (till
taktäckning). Roten är ett förloradt starkt verb þika,
þak, þekit. Jfr Grimm, gr. 3, 53.

Färg-tak, s. färg.

För-tak (el. for-tak), n. litet framskjutande
tak (framom det egentliga taket). Ö.Dl.

Taka, v. a. 1 belägga eller förse med tak.
"Taka ett hus". Sdm.(Ö.Rek.), sm. (Östbo;
ordet sällan brukligt).

Tak-fäste, n. tvärstång vid nedra kanten
af ett halmtak att dermed fasthålla "hången".
Nk.,vg. Fot-rå, f. id. Sdm.(Björkvik).

Tak-gran, n. trästänger af gran, som
hänga ned utför ett halmtak att dermed fasthålla
halmen. Nk.

Tak-is, m. istapp, som bildar sig af
takdropp. Sm.

Tak-krok (pl.-ar), m. järnkrok, mot
hvilken "mull-rån" på ett tak hvilar.
Vm.(Fellingsbro).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0750.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free