- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
729

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - TES ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TESA 1, v. a. 1 plocka sönder och fint, t. ex.
ull, gammalt tågverk till dref m. m. Sådant
gammalt tågverk kallas drev-mat, då det
endast begagnas till dref; är det deremot starkare,
att deraf tåg och rep kan spinnas, heter det
óppslags·gods, n. Fl.(Nl.). Teis, id. Fl.(Öb.).
Tes (ipf. teest, sup. test), reda, plocka. "Tes
bomull", plocka sönder bomull. "Tes ulla". Vb.
Tajsa, v. a. 1 1) plocka, rensa, sortera ull eller
tagel; vrida upp tågtåtar (såsom då man gör
drefmat). G. D. d. teese, tæse, tæsse, plocka
sönder, reda, t. ex. ull, blånor; nfris. tiese, id.
(Outz. 358); fe. tæsan; holl. teezen; e. tease,
teaze, id. Jfr fn. tæa. v. a. utreda (ull); tæja,
upplösa, utreda. S. tasa 1, 1. täskjen, tässlug.

TESA 2, v. n. 1 skratta mellan tänderna.
Sk.(N. Åsbo).

TESAMLING, f. samling af folk, folksamling
(eg. till-samling). Sk.(Ox.).

TE-SIDAN, s. te 2.

TE-SKIKKELSE, s. skikka.

TESS, s. tiss 2.

TESSA, s. tissa 1.

TESSE, till sig. Hs.(Db.).

TESSEL, tessle-ol, s. tissel.

TESSEN, tessen-hjenn, s. ten.

TEST, m. 1) (såsom i riksspr.) hårtest. Vb.
Tes, har-tes, m. id. G.; 2) lin-eller hamp-tåte. Vb.

TESTAMENTS-RINGNING, f. klockringning
efter begrafning. Sm.

TESTAN, f. träta, gräl, buller och oväsen.
Testanne, n. id. Bhl.(Vikorne). Jfr testug.

TESTANES, testanis, adv. i synnerhet,
särdeles, framför andra. Bhl.

TESTE, teste·fisk, s. teiste.

TESTE, s. tiste.

TESTUG (n. testutI, adj. hoptrasslad, oredig.
Sdm.(Björkvik). Testig, id. Ul. Jfr sv. test,
m. hårtest.

TE-STYMMELSE, f. 1) eg. tillstymmelse,
första grofva tillformningen till något, tillredelse
till; 2) anledning, liknelse. Tä-stymmelse, id.
"Dertill ä ingen testymmelse". Ög. Jfr fsv.
stumm, m. stubbe, stam; fn. stofn, m. a) stubbe;
b) grundval; stofna, v. a. a) grundlägga,
utkasta plan till; b) göra förberedelser till.

TE-STÅNN, s. standa.

TE-SÄTTNING, s. sittja.

TETA 1, v. n. 1 reta, förarga, förtreta. Sm.
Tetas, v. d. 1 id. Götal. Tajdas (ipf. tajtes),
id. Hl.(Breared).

Tete, n. 1) förtret, skälmstycke, skada,
otjenst. Tajte, id. "Han gjole mek ett
tókket tajte", han gjorde mig ett sådant spratt.
Sm.(Vestbo). I tete el. på tete, adv. af
illska, i förtret, för att förarga. "Göra något i
tete". Sm.,kl.,bl. I tajte, id. "I tajte ska
dä ske". Sm.(Vestbo). På tede el. tajde, id.
Sk.; 2) skrock, vidskepelse. "Tro på tete".
Vg.(Frökinds h.). Fn. teiti, f. munterhet; gl.
d. teede (Mlb., Dansk Gloss. s. 185).

Tete-spån el. tet-spån, m. en som med flit
förtretar eller söker förarga någon.
Tete-speta, f. id. Sm. Jfr rete-spån.

Tetig, adj. kittslig; som retar, förargar,
förtretar. "Han ä den tetigaste menniska sóm
finnes". Sm.,bl. Jfr fn. teitr, adj.
munter, lustig.

TETA 2, s. tytta 1.

TE-TEKA, s. taka.

TETT, s. tjett.

TE-TÖKAS, te-töke, s. taka.

TE-TÖKEN, s. tyken.

TEUGU, s. tugå under tjuga 1.

TEV, teve, s. täv 1.

TE-VEDELIG, tevettandes, tevetten, s. wita.

TE·VÄNNA, s. vända.

THISS JU, adv. desto. "Fleeng óp! thiss ju
förr val e’ lökta". Fl.(Nerpes).

THO·LIN, s. tókken.

THOR, m. 1) eg. (såsom i riksspr.) guden
Thor. Deraf många ortnamn: Thorsby,
Thorshälla, Thorslunda, Thorsvi, Thorsås, Thorsö,
Thortuna, Thorö m. fl. i Sverige; Thorbakka
(by i Ingo), Thor-sjö (i Karis) i Finl. I en
visa om en offerkälla, Helge Thors källa, i
Skatelöfs socken i Småland, hvilken källa den store

Thore-guden
skall hafva låtit upprinna på
samma plats, der en flicka mördat och begrafvit sin
fästman, heter det:

"Thor lät vattnet springa af grund,
God magt hade han;
Det botade en blindan i samma stund
Det heliga namn".

Källan, som ock kallas helge Thors källa,
besöktes fordom mycket om helge-thorsdagsnatt. Så
blandade sig hednisk och kristen vidskepelse.
(Geyers saml. skrifter. Förra afdeln., 8 bd., s.
74). Ännu vid l6OO-talet brukade man i Värend
svärja vid Thor, sålunda: "ja, Thore Gud!" "nej,
Thore Gud!" 2) Thorsmånad, januari. Sm.
Thor-månad, m. Nk.; Thórr-månad, m. Thórre,
m. id. "Thórre ä våter, Dannemann gråter". Vg.

"Thor slår mä sin slägga
Så dä knakar i knut å vägga; a)
Gya mä sin slya,
Kör barn bakom gruva;
Matts b) mä sitt skägg,
Lókkar barn utom vägg;
Frua c) mä sin hua,
Kör dem ini stua". Sm.

3) Mars-månad.

"Tredje thorsda’n i Thor,
Träder tranan på Sverges jor;
Då ska meattan in å ljusastagen ud". Ö.Sk.

(Jfr A. P. Adler, Prøve på et Bornholmsk
Dialektlexikon. Kjøb. 1856, s. 27).

"Thor mä sitt långa skägg,
Lókkar småbarn, utom vägg;
Men se’n kommer Avele-snue
Å körer den in i grue". Sk.(Ox.);

4) thordön, åska. "Thor går", det åskar.
Norrl.,Sveal. "Thor gar; Thor bullrar; Thor åker".
Fl. Thorn, m. def. "Thorn går. Thorn slo
ne". Vb. Thorn (sammandr. thónn), m. def.
G. Thora, f. def.) id. Vl.,hs.(Db.). Fn. þôrr,
m. Thor (förkortning af þonr, m. den dundrande,

likasom áss af ans); fe. þuner, þunder; fht.
donar. Thor; n. tora, f. åska; fn. þorri m.
januari; n. torrre, m. den andre nymånen i året; den
måne som följer efter julmånen och innefattar
en del af januari och februari månad; ir. dorus,
januari; d. tormåned, mars.

        Anm. De ofvan anförda versarne äro troligen
lemningar af ett gammalt calendarinm för alla
månaderna, ehuru man numera deraf blott har
brottstycken. Sådana äro:

"Ola d) mä sin knoga c)
Körer bonden på loga".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:31:18 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0759.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free