Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Polisens bekymmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidtals stolt hennes panna; men då hon på aftonen läste
Gazetten och förste konsulns konservativa åtgärder
uppräknades i dennas spalter, slog hon ned ögonen för att icke
låta någon i dem läsa den hotande vissheten om denna
Bourbonernas fiendes nära förestående fall. Ingen i slottet
tvivlade på, att den unga grevinnan icke återsett sina
kusiner under den förlidna natten. Herr och fru
d’Hauteserres båda söner hade tillbragt natten i grevinnans egen
sängkammare under samma tak som deras far och mor; för
att icke väcka misstankar hade nämligen Laurence, sedan
de båda d’Hauteserre gått till vila, mellan ett och två på
natten uppsökt sina kusiner vid mötesplatsen och fört dem
till skogens mitt, där hon gömt dem i en skogvaktares
övergivna stuga. Säker på att få återse dem, visade hon icke
minsta tecken till glädje; ingenting hos henne förrådde
väntans oro; med ett ord, hon hade förstått utplåna spåren
av sin glädje att få återse dem; hon var ogenomtränglig!
Dottern till hennes amma, den vackra Cathérine, och Gothard,
vilka båda voro invigda i hemligheten, rättade sitt
uppförande efter sin matmoders. Cathérine var nitton år. Vid
hennes liksom vid Gothards ålder är en ung flicka fanatisk
och låter skära halsen av sig utan att säga ett ord. Vad
Gothard angick, skulle blott att känna doften av den parfym,
som grevinnan använde i sitt hår och i sina kläder, låtit
honom uthärda den extra tortyren utan att säga ett ord.
I samma stund som Marthe, underrättad om den hotande
faran, med en skuggas hastighet smög sig till den av Michu
omtalade bräschen, erbjöd salongen på slottet Cinq-Cygne
den fridfullaste anblick. Dess invånare voro så långt ifrån
att ana den storm, som var nära att utbryta över dem, att
deras hållning skulle väckt medlidande hos den förste bästa,
som haft kännedom om deras belägenhet. I den höga
spiseln, som pryddes av en spegel, över vars glas herdinnor
i styvkjortlar dansade, brann en av dessa brasor, som endast
tändas i slott, som ligga vid skogskanten. Vid denna spisel
hade den unga grevinnan slagit sig ned i en stor fyrkantig
vilstol av förgyllt trä och klädd med präktigt kinesiskt grönt
siden, i en ställning, som förrådde en fullständig utmattning.
Först klockan sex hade hon återkommit från gränsen av
Brie, sedan hon rekognoscerat trakten för att lyckligt föra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
