Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Corentins hämnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ni är ingen vanlig kvinna och borde förstå mig»,
sade han sakta. »Malin har för mycket samvetsagg för
att lämna er i ro, han skall lägga ut en snara för er. Giv
åtminstone akt på alla era handlingar, även de
obetydligaste! Sök en överenskommelse, det är mitt sista ord.»
De båda bröderna stodo bredvid sin kusin på
gräsplanen och betraktade orörliga berlinaren, som körde ut
genom grinden på väg till Troyes; Laurence hade nämligen
för dem upprepat den gode gamle mannens sista ord.
Erfarenheten gör alltid orätt i att visa sig i en liten
berlinare, i silkesstrumpor och med hårpung i nacken. Intet av
dessa unga hjärtan kunde fatta den förändring, som
försiggick i Frankrike; harmen retade deras nerver och hettan
sjöd i det ädla blodet i deras ådror.
»Huvudmannen för ätten Chargeboeuf!» sade markis de
Simeuse, »en man, som till valspråk har: Må en
tapprare komma! (Adsit fortior), ett av de
vackraste härskrin!»
»Han har blivit Boeuf (oxe)», sade Laurence med ett
bittert leende.
»Vi leva inte längre på Ludvig den heliges tid», återtog
den yngre de Simeuse.
»Dö under sång!» utbrast grevinnan. »Detta de
fem unga flickornas lösen, som grundade vår ätt, skall bli
min.»
»Är inte vårt valspråk: ’Dö för vår sak!’ Alltså
ingen nåd!» återtog den äldre de Simeuse; »ty då vi
tänka efter, har vår släkting le Boeuf klokt idisslat vad
han sade oss. Gondreville bli namn åt en Malin!»
»Hans boning!» utropade den yngre.
»Mansart byggde den åt adeln och pöbeln föder sitt
yngel därstädes!» sade den äldre.
»Om det måste ske, såg jag hellre Gondreville brinna!»
utropade fröken de Cinq-Cygne.
En karl från byn, som besett en kalv, vilken herr
d’Hauteserre sålde, hörde detta utrop, då han kom ut
ur stallet.
»Låt oss gå in», sade Laurence leende, »vi ha så när
begått en oförsiktighet och givit oxen rätt för en kalvs
skull. — Min stackars Michu!» sade hon, då hon återkom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
