- Project Runeberg -  En dunkel historia : polisroman från Napoleons tid /
130

(1916) [MARC] Author: Honoré de Balzac Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Corentins hämnd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Denne man, vars namn var Giguet och vars broder var i
tjänst och blev en av de bästa artilleriöverstar, utmärkte
sig genom sin duglighet såsom gendarmeriofficer.
Sedermera förde han befälet över Aubes skvadron.
Underlöjtnanten, som hette Welff, hade förut skjutsat Corentin
från Cinq-Cygne till paviljongen och från paviljongen till
Troyes. På vägen hade parisaren tillräckligt uppbyggt
egyptiern om vad han kallade Laurences och Michus
skälmstycken. Dessa båda officerare borde sålunda visa
och visade också mycken illvilja mot Cinq-Cygnes
invånare. Malin och Grévin hade, den ene för den andres
räkning, båda arbetat på lagen av brumaire år IV, ett
det s. k. nationalkonventets lagstiftningsverk, som
stadfästes av direktoriet. Grévin, vilken för den skull kände
grundligt till denna lagstiftning, kunde också i denna sak
gå till väga med en fruktansvärd skyndsamhet, men under
ett till visshet övergånget antagande, att Michu, herrarna
de Simeuse och d’Hauteserre voro de brottsliga. Numer
minnes ingen, med undantag måhända av några gamla
magistratspersoner, organisationen av denna rättskipning, som
Napoleon upphävde vid utfärdandet av sina lagar och
inrättandet av sin egen domarkår, som ännu styr Frankrike.

Lagen av brumaire år IV förbehöll juryns ordförande
i departementet att genast gripa sig an med den på
Gondreville begångna förbrytelsen. Märk i förbigående, att
konventet ur lagspråket strukit ordet brott. Det medgav endast
förseelser mot lagen, vilka medförde böter, fängelse,
vanärande eller affliktiva straff. Döden var ett affliktivt straff.
Dödsstraffet måste icke förty upphävas i fred och ersattes
av tjugufyra års straffarbete. Konventet räknade sålunda
tjugufyra års straffarbete lika med dödsstraff. Vad skall
man säga om en brottmålslag, som dömer till livstids
straffarbete? Den av Napoleons statsråd vid denna tid
förberedda organisationen avskaffade juryordförandens
domaremyndighet, som i själva verket innehöll en
oerhörd maktbefogenhet. Med avseende på förbrytelsers
åtalande och en persons försättande i anklagelsetillstånd
var juryns ordförande på visst sätt samtidigt agent för
polisen, allmän åklagare å kronans vägnar och
rannsakningsdomare vid kunglig domstol. Hans tillvägagående och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:20:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dunkel/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free