- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
26

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Advertens ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26

Advertens—^quer

rius, motståndare. — Adversati’v,
utmärkande motsats. — Adversativ konjunktion,

språkv., en koordinerande konjunktion (se
d. o.), som uttrycker en motsats. — Ex
adve’rso, från motsatta sidan.

Adverte’ns (fr. advertance), aktsamhet.
)( Inadvertens.

Advi’s = Avis, se d. o.

Advoca’tus De’i och A. dia’boli, lat., Guds
och djävulens sakförare, personer, vilka
vid det slags process, som anordnades före
en avliden persons kanonisation, sökte
upphöja 1. förringa den dödes förtjänster. —
Advocatus eccle’siæ, lat., kyrkans
försvarare, de tyska kejsarnas hederstitel under
medeltiden.

Advokaten Patelin (1. Patlä’ng), Maistre
Pierre Patelin, berömd fransk fars från
1400-talet, även uppförd i Sverige.

Advokatfisk, zool., se Amia.

Advokatfett, Advokatpäron, Advokatträ, se
Avocatsträ.

Advoce’ra (lat. advoca’re, tillkalla), utföra
rättegångar för andra; även: genom
spetsfundigheter försvara. — Advoka’t,
sakförare, fullmäktig inför domstol.
—Advo-katfiskal, tjänsteman i hovrätterna och
vissa centrala ämbetsverk. —
Advokat-tvång, jur., skyldighet i vissa fall för
parterna att i en rättegång begagna advokat.
—• Advokato’risk, med en advokats
beteende. — Advokatur (1. -ty’r), 1.
Advoka-ty’r, rättegångars utförande; även:
användande av spetsfundigheter vid
förfäktandet av en sak.

Adynama’ndrisk, bot., självsteril. Se
Auta-trygi.

Adynami’, gr. (av a priv. och dy’namis,
kraft), svaghet, kraftlöshet, i synnerhet
genom hög ålder. — Adyna’misk, kraftlös.

A’dytum, lat., A’dyton, gr. (eg. otillgängligt
ställe), det allraheligaste, innersta av ett
tempel. Jfr Ahaton.

A. E., förk. för Archiepi’scopus, ärkebiskop.

æ. Ord, vilka stundom skrivas med æ
(diftong, uttalas som ä), men icke här
upptagits, slås upp under E, t. ex.
Ekvinok-tial. Ekvivalent, Estetik, o. s. v.

^’a, även A’ia 1. Ga’ia (jord, land), gr. myt.,
det land, där argonauterna (se d. o.)
hämtade det gyllene skinnet.

^’acus, se Aiakos.

^]’chmea, bot., växtsläkte av fam.
Brome-lia’ceæ. Lever epifytiskt i tropiska
Amerika. Odlas i varmhus.

^ci’dium, bot., förr namn på ett stort antal
rostsvampar, levande på olika fanerogama
växter.

^di’cula, lat., eg. litet hus; kapell, nisch.

^di’l, se Edil.

^I’don (lat. näktergal), gr. myt., gemål till
konung Zethos i Thebe, ville av avund
döda Niobes äldsta son, men dödade sin
egen i stället, varför Zeus av medlidande
förvandlade henne till en näktergal.

æMoh lusci’nia, zool, näktergalen.
^du’er 1. Hædu’er, ett forngalliskt folkslag.
^l’etes, se Aietes.

A. e. G., förk. för Allgemeine
Elektrizitäts-Gesellschaft, en av världens största
firmor i den elektro-tekniska branschen,
grundad i Berlin 1883.
^ga’on, gr. myt., se Aigaion.
^gagropi’lus, lat., bot., gethårig; med.,
v eter., konkrement av hår i tarmarna hos
idisslare; sällan hos hårslukande kvinnor.
i®Ige’isk kultur, se Egeisk kultur.
^l’geus, se Aigevs.
se Egid.

^giali’tis, zool., strandpipare, ett släkte
vadare.

se Ägir.
Älgi’sthus, se Aigisthos.
^gi’thalus, zool., stjärtmesen.

bot, växtsläkte av fam. Ruta’ceæ. —
A. Marme’los, odlas i Indien för sina
välsmakande frukter, som även användas i
medicinen. Av skalen göras snusdosor.
Blommorna användas vid
parfymfabrikation. Bark och rötter officinella, mot
magsjukdom. Virket högt värderat.
^gopo’dium podagra’ria, bot., kers, kirskål,
högväxt umbellat, allmän i lundar,
parker o. d. De unga bladen användas till föda
som grönkål.
^gy’ptus, se Aigyptos.
iE’lia capitoli’na, romersk koloni, anlagd på

Jerusalems ruiner av Hadrianus.
i®lia’nus vårts vin, zool., en art från nordliga

Ostafrika, Phagochæ’rus ælia’ni.
Aello, gr. myt., stormen, en av harpyorna
(se d. o.).

^3ne’as, gr. Aine’ias, gr. och rom. myt., en
av antikens berömdaste hjältar, besjungen
av Virgilius.
^Ine’asråttan, zool., en i Guyana allmän

pungråtta, Dide’lphys muri’na.
^Inei’den, Virgilii hjältedikt om trojanen

^neas.
^o’ler, se Aioler.
^oli’n, tonk., se Eolin.
æ’o1us, även a’iolus 1. e’olus, rom. myt.,
vindarnas gud. — ^olsharpa, vindharpa. Se
Eolsharpa. — ^oli’n, ^oli’dikon och
^olomeIo’dikon, musikinstrument.
^o’n, se Eon.

^py’ceros mela’mpus, zool., pala 1. impala,

en afrikansk antilopart.
^pyo’rnithes, zool., en grupp nu
fullständigt utdöda strutsfåglar, av vilka
lämningar funnits i yngre avlagringar på
Madagaskar. — ^pyo’rnis ma’ximus, har
förmodats vara den av Marco Polo
omtalade fågeln Rock.
^qua’iis, lat., jämn.

^i’quam serva’re me’ntem re’bus in a’rduis,
lat., behålla själslugn under svåra
omständigheter.
^3’quer, fornitaliskt bergsfolk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free