- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
144

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Augustana ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

Augustana—Auramin

ska städerna med uppgift att ägna
kejsarna gudomlig dyrkan.

Augusta’na 1. Augustana confe’ssio, se
Augs-burgska bekännelseri. —
Augustana-synoden, det 1860 av svensken L. P. Esbjörn
grundade skandinavisk-lutherska
kyrkosamfundet i Förenta staterna; har eget
läroverk och prästseminarium, Augustana
college (Z. kà’llädsj).

Augustaro’li, tidigt mogna italienska
apelsinsorter.

Augustd’or (Z. -då’r), numera obrukligt
sachsiskt guldmynt = 15 kr.

Augu’sti, lat., skördemånaden, den åttonde
månaden i gregorianska kalendern, den
sjätte i den julianska och därför först
kallad Sextilis.

Augu’stibröder, en stockholmsorden, stiftad
till minne av Gustav III:s statsvälvning
1772, och upplöst efter revolutionen 1809.

Augu’stifeber, en form av frossa.

Augustiner, gemensam benämning på de
katolska ordnar och föreningar, som i
fråga om stadgarna ansluta sig till
Augustinus^ regel.

Augusti’n-orden, till rangen den fjärde orden
bland tiggarmunkarna och uppkallad efter
den helige Augustinus.

Augusti’n-stil, tryckstil, som efterbildar
typer å monument från kejsar Augustus’ tid.

Augustinus och Augusti’na, lat., mans- och
kvinnonamn = August och Augusta (se
d. o.). Mansnamnet buret av den ypperste
bland de västerländska kyrkofäderna, med
binamnet "den helige".

Augustin-äpple, röd äpplesort, som
sannolikt härstammar från ett
augustiner-kloster.

Augu’stipäron, benämning på larsmässpäron
m. fl. sommarpäron.

Augu’stiskt tidevarv, period av hög klassisk
blomstring inom ett lands litteratur och
konst under hägn av en regent (liksom i
Rom under kejsar Augustus).

Augusts psykome’ter, instrument för
uppmätande av luftens fuktighetsgrad.

Augu’stus, lat., "den vördnadsvärde",
binamn, som först gavs åt Octavianus
(kejsar Augustus) och sedan medföljde
kejsar-värdigheten; hot., ståtlig.

Aukalaki 1. Malukang, ett smörartat fett ur
fröna av Poly’gala butyra’cea i tropiska
Afrika.

A’uka-Tor, nord. myt., felaktig form för
Ouk-Tor. Se Tor.

Auktio’n (av lat. ange’re, öka, stegra). Jur.,
offentlig försäljning efter utrop till den
mestbjudande, — Auktione’ra, försälja
efter utrop. — Auktioni’st 1. Auktiona’tor,
person, som förrättar auktion.

A^uktor 1. A’utor (lat. a’uctor), upphovsman;
författare; sagesman; inom den
beskrivande naturvetenskapen den, som. först
urskilt och beskrivit ett naturföremål. —
Autorisatio’n 1. Auktorise’ring, berättigan-

de, bemyndigande. — Auktorise’ra 1.
Auto-rise’ra (fr. autoriser), berättiga,
befull-mäktiga. — Auktorite’t, anseende,
myndighet, på grund av snille, lärdom 1. dylikt;
person 1. skrift, som man tillägger ett visst
anseende 1. vitsord; offentligt ämbetsverk,
ämbetsmyndighet. — Auktoritativ,
stundom Autoritativ, som har auktoritet. —
Auktoritetstro, blint förtroende till någons
uppgifter.

Auku’ba, se Aucuba.

Au’l, krig sk., tältby; i Kaukasus gård 1. by.

A’ula, lat., förgård; festsal 1.
församlingslokal vid universitet m. m.

Aulaco^mnium, bot., ett släkte bladmossor. —
A. palu’stre, räffelmossa, är allmän på
fuktiga ställen.

Aulæ’um, lat. (av gr. aula’ion), stickat
förhänge, teaterridå.

Aula’stomum Grelo, zooL, hästigel.

Au lavis, fr. (1. å lavi’), konstt., i lavering.

A’ulestad, gård i Gudbrandsdalen i Norge,
där B. Björnson hade sitt hem till sin död.

Aule’t och Auleti’k, se under Aulos.

A^ulis, gr. sag., samlingsplats för grekernas
flotta före färden till Tröja.

Aulodi (jfr Aulos), av flöjt ackompanjerad
sång.

Aulos, gr., ett slags forngrekisk flöjt. —
Aule’t, flöjtblåsare. — Auletik,
flöjtblå-sarkonst.

Aumale (1. åma’l), namn på en av det
lothringska husets grenar.

Aumonier, fr. (1. åmånie’), allmoseutdelare,
urspr. en andlig ordensmedlem, åt vilken
allmosemedlen voro anförtrodda;
sedermera en andlig vid ett furstligt hov,
vilken fungerar såsom allmoseutdelare. Jfr
Grandaumonier de France och Lord high
almoner.

Aun, svensk sagokung, som omtalas i
"Ynglingatal".

A u’na co’rda, ital., tonk., "för en sträng",
betyder i violinmusik att passagen skall
utföras på endast en sträng; i pianomusik
användning av vänstra pedalen.

Au naturel (1. å natyre’ll), efter naturen, i
naturligt tillstånd.

Aune, fr. (1. ån), aln. — A. de Paris (1. - dö
pari’), pariseraln — 1,188 m. — A. usuelle
(1. - ysye’ll), verkaln = 1,2 m.

Aunis (Låni’), ett gott rödvin från Charente.

Au niveau, fr. (1. å nivå’), i jämmhöjd,
jämngod.

Au pointillé, fr. (1. å påängtije’), se Pointille.

Au porteur, fr. (1. å portö’r), handelst., på
växlar o. d.: till framlämnaren.

A’ura, lat., luft, fläkt. — A. epile’ptica, med.,
förebud till ett epileptiskt anfall. — A.
po-pula’ris, folkgunst.

A’ura, poetiskt namn på Finland; vitter
ka-kalender, som utkom därstädes 1817—18.
— Auras lärosalar (Runeberg), Åbo
universitet.

Auramin (av lat. a’urum, guld), ett svavel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free