Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Caisson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Caisson—Calatravà-
237
röträ’ por la vjäjä’ss),
ålderdomsförsörj-ningskassa i Frankrike.
Caisson, fr. {L kässå’ng), se Kasun,
Caisson-arbetare, person, som arbetar på
stort djup under vatten. — Caisson-sjuka,
dykarsjuka, uppstår hos dykare vid snabb
lufttrycksförändring, som frigör de i
blodet lösta gaserna.
Cajali’t, konstgjord stenmassa, som brukas
till byggnadsornament, rumsdekorationer
m. m. Jfr Marmolit, Litholith,
Cajénnepeppar, se Cayennepeppar.
Ca3epu’tolja, se Kajeputolja.
Cajeta’n- 1. Teati’n-orden, en katolsk orden
för undervisning, sjukvård och kätteriets
bekämpande, stiftad 1524.
Cajole’ra, fr. [l. kasjå-), smeka, smickra.
Cajon, sp. {1. kasjå’n), kista, låda, korg,
chilensiskt mått för krossmalm = 64
quin-tales =: 2,944 kg.
Cajopho’ra, ett släkte odlade, ettåriga
slingerväxter från Sydamerika. Fam.
Loasa’ceæ.
Cajou-lakrits, se Cachou.
Cajou-nötter, hot., frukterna av Anaca’rdium
occidenta’le. Se Acajou.
Cajuda, sp. (1. kasjo’da) 1. Cajuela, sp. (1.
kasjoe’la), "liten kista", spannmåls- och
jordfruktsmått i Centralamerika = 2,22 1.
Cakchiquel (1. kaktsjike’1), quichéstam i det
inre Centralamerika.
Cakes, eng. (1. käks), kex, små kakor bakade
av fint, vitt mjöl.
Cake walk, eng. (1. käkoå’k), dansk.,
amerikansk negerdans, som fått sitt namn av
att den urspr. utfördes som tävlan om en
stor kaka.
Ca’kile mari’tima, hot., marviol, blågrön,
välluktande havs strandört med ljusgredelina
blommor, tillhörande fam. Crucijeræ.
Cakingkol (eng. Caking-coal [l. käkingkå’l]),
miner., ett slags stenkol.
Cakta (1. sja’-), ind. relig., se Thugs.
Caku’ntala (1. sja-), en indisk nymf, maka till
konung Dushyanta och moder till Bharata.
Huvudperson i dramat med samma namn.
Cakyamuni {1. sja’-), ett namn på Buddha.
Cal = förk. för lat. Calenda (se d. o.); ital.
calando (se d. o.); fys., kalorier (se d. o.);
nordamerikanska staten California
(Kalifornien) .
Cala’ba-balsam, se Calophyllum.
Calaba’rs, skinn av sibirisk ekorre.
Cala’dium, hot., växtsläkte av fam. Ara’ceæ,
fleråriga sydamerikanska örter, flera
arter odlade som bladväxter.
Calai’n, en av bly, tenn och koppar bestående
legering, vilken i Kina användes till
be-klädning av tedosor.
Calamagro’stis, hot., rör, artrikt växtsläkte
tillhörande fam. Grami’neæ. — C.
arena’-ria, se Ammophila. — C. arundina’cea,
piprör, allmänt högväxt skogsgräs. — C.
epi-ge’ios, bergrör, mycket storväxt gräs å
gtränder och grusmark. — C. lanceola’ta,
grenrör, nedtill grenigt, mycket storväxt
ängsgräs. — C. negle’cta, madrör,
medelstort gräs, täml. allmänt å våt mark.
Calama’chi, ett slags sidenatias, mest från
Genua.
Calama’nco, kalmuck, ett slags glansigt
ylletyg.
Calama’ria, zool., ett släkte oskadliga
ostindiska ormar, typ för en formrik fam.
Calamari’idæ.
Calamaria’ceæ 1. Calamariales, paleont., en
serie fossila fräkenväxter. Se Calamites.
Calama’riæ, hot., se Cyperaceæ.
Calamari’idæ, zool, se Calamaria.
Calama’ta, italienskt råsilke (från Genua).
Calambacträ, dets. som Agallocha (se d. o.).
Oriktigt kallat Aloeträ. — Calambour,
grönt aloeträ, ett slags calambac.
Calamianes hjort, zool., en liten hjortart,
Ru’sa culione’nsis, på Filippinerna.
Calami’n, miner., se Kalamin.
Calamfntha, hot., växtsläkte av fam.
La-hia’tæ. — C. a’cinos, harmynta. — C.
al-pi’na, lämnar det i Alperna mot
bröstsjukdomar använda Schweizerteet.
Calamistra’tus, lat., hot., krusad, friserad.
Calami’t, miner., hornblände. Jfr Calamites.
Calamftes, Calamiti’na, Calamocla’dus,
Cala-mode’ndron, Calamosta’chys, paleont.,
fossila fräkenartade kärlkryptogamer från
devoniska, stenkols- och permiska
perioderna. De tillhöra fam. Calamaria’ceæ.
Ca’lamus, lat. {gr. kalamos), halmrör; hos
de gamla: skrivrör, som förfärdigades av
ett slags vass 1. säv; tonk., rörflöjt. —
C. scripto’rius, del av fjärde hjämloben. —
La’psus ca’lami, eg. pennans glidning;
skrivfel.
Ca’lamus, hot., rotting, ett växtsläkte,
tillhörande fam. Pa’lmæ. — C. Ro’tang m. fl.
arter lämnar det material som allmänt
kallas rotting 1. spanskt rör. — C. dra’co, har
frukter som lämna ett slags drakblod.
Cala’nder, varmpress, satineringsmaskin.
Cala’ndo, ital., tonk., avtagande i styrka och
hastighet.
Cala’ndra grana’ria, zool., kornborraren, en
skalbagge, vars larv utgöres av den s. k.
svarta sädesmasken.
Calandri’nia, hot., lärkört, amerikanskt
växtsläkte av fam. Portula’ceæ. Åtskilhga
arter odlas som prydnadsväxter.
Calandro’ne, ital, ett flöjtliknande
musikinstrument.
Cala’mdæ, zool., loppkräftor.
Cala’ppa, zool., ett släkte krabbor.
Calara’ssi, benämning på det rumäniska
kavalleriet.
Calascione, ital. (1. -sjå’ne), ett slags
man-dolinartat instrument, som brukas i s.
Italien.
Cala’ta, ital., en dans i hastig takt.
Calatra’va- 1. Salvatierra-orden, spansk
andlig och militär riddarorden, stiftad 1158,
numera en vanlig förtjänstorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
