Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Canaster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Canaster—Cannelé
248
kommande växtsläkte, tillhörande ^ f am.
Bursera^ceæ. Samtliga arter rika på
tekniskt viktiga hart ser. — C. bengale’nse,
lämnar ostindisk kopal 1. kanariumharts
och har ätliga frukter. — C. commu’ne,
lämnar ostindisk kopal. De ätliga fröna
innehålla en olja, använd till föda och
bränsle. — C. decuma’num, har likaledes
ätliga, oljerika frön. — C. nfgrum, har
ätliga frukter. — C. oleo’sum, har ätliga,
oljerika frön. — C. paniculatum på
Mauri-tius ger det s. k. kolofanträet. — C.
ro-stra’tum, lämnar svart dammar harts. —
C. strfctum, lämnar alriheharts.
Cana’ster (av sp, canasta, korg), knaster, en
vanligen god tobakssort, som försändes i
korgar.
Cancan, fr. (1. kangka’ng; av lat.
quam-quam, ehuruväl, änskönt, med vilket ord
de akademiska talen fordom började),
prat. skvaller, oväsen; ett slags
oanständig kontradans, som utfördes på vissa
offentliga förlustelseställen i Paris.
Cancella’tum (av lat. cance’lli, skrank,
galler), hot., gallerformad.
Ca’ncer, lat., kräfta; med., kräftsjukdom;
astr.. Kräftan, en av djurkretsens
stjärnbilder. — Ci’rculus ca’ncri, geogr.,
kräftans vändkrets. — Cancero’ma, med.,
kräftsvulst. — Cancer pagu’rus, zooL,
vanliga krabbtaskan. — Cancero’sus 1.
Can-cro’sus, lat., kräftartad. — Caiicri’ter,
paleont., förstenade sjökräftor. —
Can-crös, med., kräftartad.
Canceri’n, konstgjord guano från
Newfoundland.
Cancfon, sp. (av lat. cantio, sång), visa,
sång; metr., lyrisk versform, vanligen
bestående av 12 trokéiska verser.
Cancione’ro, sp., sångbok, antologi; särskilt
namn på fordom vid spanska och
portugisiska hoven använda diktböcker.
Cancrinft, miner., se Kankrinit.
Cancri’ter, Cancrö’s, se under Cancer.
Cancrivo’rus, zooL, "krabbätare’^ benämning
på en sydamerikansk opossum, som nästan
uteslutande lever på skaldjur.
Cancro’ma cochlea^ria, zooL, båtnäbb,
sa-vaku. En hägerart.
Cand. = C andida’tus, lat., kandidat.
Cande’læ fuma’les, lat., pL, rökgubbar;
parfymerade vaxljus.
Candela’ria, lat. (av cande’la, ljus),
"ljusfest", Kyndelsmässa.
Candeur, fr. (1. kangdö’r; lat. ca’ndor),
redlighet, uppriktighet. —■ Candide, fr. {1.
-i’dd; lat. ca’ndidus), redlig uppriktig.
Huvudpersonen i en lika kallad roman av
Voltaire. —• Ca’ndida, en teaterpjäs av
B. Shaw.
Ca’ndicans (av lat. ca’ndeo, skina vit), hot.,
vitskimrande. — Ca’ndidus, -a, -um, hot.,
rent vit.
Candida’tus, lat., beteckning i det gamla
Eom på den, som sökte ett ämbete; numera
titel för den, som avlagt vissa akademiska
examina: c. juris, c. medicinæ, c.
philo-sophiæ, c. politices, c. polytechnices, c.
pharmaciæ m. fl.
Candiolfn, farm., se Zymofosfat.
Candle-coal, se Cannelkol.
Candlenötolja, se Aleuritesolja.
Candogang, basttågor av Hihi’scus
erioca’r-pus. Användes som indisk hampa.
Candy, indisk vikt, vanligen = 254 kg.
Caneel-apple, se Sugar-Apple.
Cane’lla a’lba, hot., ett till fam. Canella’ceæ
hörande amerikanskt träd, av vilket fås
drogen Co’rtex cane’llæ a’lhæ, vit kanel.
Canepin, fr. (1. kanepä^ng), handelst.,
vit-garvat handskskinn av lamm 1. get.
Cane’scens (av lat. ca’neo, vara grå), hot.,
gråaktig.
Ca’nes vena’tici, astr.. Jakthundarna,
en stjärnbild belägen nära Stora björnen.
Canevas, fr. (1. kanva’), se Kanfas.
Cangelimträ, dets. som Patridgeträ.
Canfcula (av ca’nis, hund), astr., "lilla
hunden", romarnas namn på stjärnan Sirius
i stjärnbilden Stora hunden.
Ca’mdæ, zooL, hunddjur.
Cani’na, -um (av lat. ca’nis, hund), hot.,
hundlik (varierande som hunden).
Ca’nio, mansroll i operan Pajazzo av
Leon-cavallo.
Ca’nis, lat., hund. — C. familia’ris, zooL,
tamhunden. — C. lu’pus, zool., vargen. —
C. lago’pus, se Alopex. — C. ma’jor och
C. mi’nor, astr.. Stora och Lilla
Hunden, tvenne stjärnbilder på n.
hemisfären. — C. vulpes, se Vulpes.
Canfties (av lat. ca’nus, grå), med., hårets
grånande.
Ca’nna, hot., ett till fam. Cana^ceæ hörande
växtsläkte, inhemskt i Amerika. — C.
edu’-lis, ger ett slags arrowrot (se
Arrowrot-stärkelse). — C. fndica och C. iridifo’lia
m. fl., odlas som prydnadsväxter under
namnet blomsterrör.
Ca’nna, ital., "vassrör", ett längdmått i
forna Kyrkostaten. —C. architetto’nica
== 2,23 m. — C. mercantrie = 1,9 m.
Cannaba’ceæ 1. Cannabfneæ, hot.,
underfamilj av fam. TJrticaceæ. Se Humulus och
Cannabis.
Cannabino’1 1. Kannabino’n, farm., ett
sömnmedel, som beredes ur hampextrakt.
Ca’nnabis, hot., hampa, ett till fam.
Canna-ha’ceæ hörande släkte. — C. catfva, vanlig
hampa. Nöten är officineli.
Canna’bium (av lat. canna’his, hampa), hot.,
lik hampa.
Canna’ceæ, hot., växtfamilj av ordn.
Scita-mi’neæ. Se Canna.
Cannastärkelse 1. Australisk arrowrot,
er-hålles av olika arter Canna.
Canne, fr. (1. ka’n), gammalt famnmått i
Marseille = omkr. 2 m. Jfr Canna.
Cannelé, fr. (1. kanlä’), ripsartad vävnad av
silkes- 1. kamgarnsvarp med kamgarns 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
