Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Debandera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
Debandera—Decapsulation
Debande’ra {fr. déhander), åtskiljas;
upplösa leden (om soldater) .
Debanke’ra (/r. débanquer), spränga en
spelbank.
Débarcadère, fr. {1. -kadä’r),
avlastningsplats för varor.
Debarde’ra (fr. déharder), urlasta, lossa,
landsätta. — Débardage (1. -a’sj),
urlast-ning, lossning. — De’bardö’r (fr.
débar-deur), en person, som ombesörjer lossning
av ett fartyg; även en i Frankrike brukad
yppig maskeraddräkt för fruntimmer.
Debarke’ra (fr. déharquer), urlasta,
ur-skeppa, sätta i land varor 1. personer;
landstiga. — Debarke’ring, urlastning,
landsättning.
Debarrasse’ra (fr. déharrasser), befria,
lösgöra.
Deba’tt (fr. débat), tvist över något ämne;
ordnat meningsutbyte i en riksförsamling,
en tidning o. d. Se Diskussion. —
Debat-te’ra, ordväxla, avhandla, diskutera. —
Debattö’r, person, som uppträder i
debatter.
Débauche, fr. (1. debå^sj), utsvävning i mat
och dryck; liderlighet. — Débauché (1.
-sje’), frossare, drinkare; liderlig
människa. — Debauche’ra (fr. déhaucher),
förföra, förleda någon till utsvävningar; leva
liderligt. — Débaucheur (1. -sjö’r),
förförare; rumlare.
Debentures, se Participating debentures.
De’bet, lat., handelst., eg. är skyldig; den
del av en räkning, som upptager någons
skuld; skuld. Jfr Kredit. — Debetsedel,
förv., offentlig räkning å kronoutskylder
o. a. pålagor. — Debite’ra, handelst.,
uppföra på skuldräkningen ; beskylla. —
De’-bitor, gäldenär. — De’bitum, skuld.
Debi’l (lat. de’bilis), svag, orklös. —
Debi’-litas, lat.y Debilite’t, svaghet.
Débit, fr. (1. debi’), handelst.,
minutförsäljning, avsättning. — Debita’nt,
varuav-sättare, krämare.
Debite’ra, De’bitor, De’bitum, se under Debet.
Déblai, fr. (1. -blä’), utgrävning; jordmassa
uppgrävd vid jordarbeten. — Déblais et
remblais (L - e rangblä’), krig sk.,
jordarbeten vid anläggandet av befästningar.
— Deblaye’ra, bortskaffa uppgrävd jord.
Deblocke’ra (fr. débloquer), krigsk., befria
från inspärrning; boktr., borttaga
"flug-huvud" (d. v. s. de i brist på tillräckligt
antal typer använda utslutningarna) och
insätta de rätta typerna. —
Débloque-ment, fr. (1. deblåckma’ng), upphävandet
av en blockad.
De bon cæur, fr. (1. dö bång kör), av gott
hjärta, hjärtans gärna. Jfr Cæur.
De bonne grace, fr. (1. dö bånn gras), med
behag med smak; gärna. Jfr Grace.
Debo’ra, kvinnonamn (hebr. Deboråh),
talarinna. Namn på en profetissa och
domarinna i Israel.
Deborde’ra (fr. déhorder), flöda över, stiga
över bräddarna; föra ett liderligt,
tygellöst levnadssätt; överflygla. —
Déborde-ment, fr. (1. debårdma’ng), översvämning,
flöde; med., utgjutning (av galla);
tygel-löshet, liderlighet.
Débouché, fr. (1. debosje’), mynningen av
ett pass 1. en trång väg; medel, utväg;
handelst., sättet att finna förmånlig
avsättning för varor. — Debouche’ra, öppna,
skaffa utgång; framrycka genom ett
trångt pass.
Débours, fr. (1. -bo’r), efterkrav. —
Debour-se’ra (fr. débourser), handelst., utbetala,
förskjuta penningar. — Déboursé,
för-skotterade medel. — Déboursement (1.
-ma’ng), penningförskott.
Debride’ra (av fr. bride, tygel), med.,
genomskära strängar 1. kanter av sår; blodigt
utvidga sår och sårkanaler. —
Debride’-ring, den operation, varigenom en sådan
sårutvidgning äger rum.
Debuske’ra (fr. débusquer), krigsk., jaga
fienden ur ett bakhåll; fördriva honom
från en fördelaktig ställning. —
Debusque-ment (1. debyskma’ng), fördrivande ur ett
bakhåll o. s. v.
Debusko’p, fys., ett instrument, som
användes vid mönsterritning, och som
huvudsakligen består av tvenne i vinkel satta
speglar.
Debut, fr. (1. deby’), Debu’t, första stöten 1.
kastet i vissa spel; sättet, varpå ett
företag börjas; debut, första offentliga
framträdandet (av en skådespelare, författare
o. s. v.). — Debiita’nt, den, som första
gången uppträder offentligt. — Debute^ra,
begynna; uppträda för första gången.
De but en blanc, fr. (1. dö bytt ang blang),
mitt i pricken; rakt på sak, rentut.
Dec., förk. för December.
Decade, fr. (1. -ka’dd), se Dekad.
Décadence, fr. (1. dekada’ngs), förfall,
avtagande.
Décadents, fr. (1. dekada’ng), se Dekadenter.
Decadi’, fr. (av gr. de’ka, tio, och lat. di’es,
dag), tionde dagen i den republikanska
veckan, motsvarande söndagen.
Decagyni’a, se Dekagynia.
Decalcine’ra, urkalka. — DecaIcinatio’n,
ur-kalkning.
Decale’ra (avital. caWre, sjunka), handelst.,
avtaga i vikt, genom intorkning, läckor
o. d. —• Deca’lo, ital., en varas avtagande
i vikt genom torkning.
Deca’meron, se Dekameron.
Decandri’a, se Dekandria.
Decante’ra (av mlat. decantha’re, hälla ut),
farm., hälla sakta av; rena, klara.
Deca’nus, se Dekan.
Decapitatic/n, Decapite’ra, se Dekapitera.
Deca’poda, gr. (av de’ka, tio, och pus, gen.
podo’s, fot), zool., tiofotingar, en avdelning
av kräftdjuren.
DecapsuIatio’n, med., lossnandet av en
kapsel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
