- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
549

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Göndler ... - H

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Göndler—Habitabel

549

Göndler, ett av Odens tillnamn.
Göpa {no. gaupe), allmogenanin på lodjur.
Göran, mansnamn = Georg (se d. o.).
Gördelbåge, förstärkningsbåge under

1. över ett tunnvalv; båge, som förbinder
två närstående stöd.
Görsime, se Gersime.
Gösen, geoL, se Lucioperca.
Göte och Göta, mans- och kvinnonamn.
Göthflda, fornnordiskt kvinnonamn (av

gautr, fyndig, och hild, strid).
Göthi’t, miner., se Pyrrhosiderit.
Götisk stil, hyggn., se Gotik; hoktr., ett slags

boktryckarstil, besläktad med
frakturstilen.

Götterdämmerung, ty., "gudaskymning",
Ragnarök; tonk., det avslutande dramat
i den musikdramatiska tetralogien
"Ni-belungens ring" av R. Wagner.

Göttinger Di’chterbund, Göttingska
skaldeförbundet, en 1772 i Göttingen stiftad
förening av unga tyska diktare. Dess organ
var ^’Göttinger Musenalmanach’\

Götrik, fornnordiskt mansnamn (av Göt, isl.
Gautr, ett av Odens tillnamn, och rek 1. rik,
rik, mäktig).

H.

H som romerskt taltecken = 200; H =
200,000.

H, kem., atomtecken för väte (Hydrogenium).

H, förk. för elektriska enheten Henry (se
d. o.).

H på äldre franska mynt betyder La Rochelle,
på österrikiska Günzburg, på tyska
riksmynt Darmstadt.

H. på recept förk. för lat. Herha, ört.

H (fr. och ital. si), tonk., sjunde tonen i den
diatoniska skalan.

h, förk. för lat. homo, människa; hahet, han
har; hora, timme.

Ha 1. ha, i flera länder officiell förk. för
hektar. Jfr Har.

h. a., förk. för lat. hoc anno 1. hujus anni,
detta år.

Haagkonse’rterna (1. hag-) de år 1659 i Haag
mellan Europas västmakter träffade
överenskommelserna om återställande av fred
mellan Sverige och Danmark.

Haagkonveiitio’nerna, konventioner om
internationella folkrättsliga reformer,
avslutade i Haag 1899 och 1907.

Haakon (1. hå-) norskt mansnamn motsv.
Håkan.

Haakonshallen (Z.hå-),"Kong Haakons
gilde-hal" en i mitten av 1200-t. av konung
Håkan Håkansson i Bergen uppförd
byggnad med en väldig festsal.

Haalogaland, gammal isländsk benämning
på Helgela^d (se d. o.).

Haarlem-droppar (1. ha’r-), se Tilly droppar.

Haarni (1. ha’rni), fi. myt., se Aarni.

Hab, siamesisk handelsvikt = 60,47 kg.

Haba’b, ett nomadfolk i ö. Afrika.

Habaku’k, mansnamn. Buret av en av de
mindre profeterna.

Habane’r, ättlingar av från Böhmen och
Mähren fördrivna, till katolicismen
övergångna vederdöpare och böhmiska bröder,
vilka efter 1547 invandrade i Ungern.

Habane’ra, sp., en spansk dans och dansvisa,
uppkallade efter staden Havanna {sp.
Ha-bana).

Haba’ra, arab., ett i Egypten brukligt
överplagg för gifta kvinnor.

Ha’beas co’rpus, lat., eg. du må hava din
kropp (fri); på engelska
rättegångsspråket: en laglig befallning att för rättvisans
skipande bringa en fånge inför domstol.
—■ Habeas-corpus-akten, en av Englands
grundlagar (av 1679), enl. vilken ingen
engelsk undersåte kan olagligen
kvar-hållas i häkte.

Ha^beat si’bi, lat., han behålle det för sig,
tillskri ve det sig själv, skylle sig själv
därför.

Habe’mus pa’pam, lat., "vi ha fått en påve",
formel för kungörandet från
Peterskyrkans stora loggia av ett avslutat påveval.
Den valdes nyantagna namn tillägges.

Habena’ria (syn. Platanthe’ra), bot., svenskt
orkidésläkte. —• H. a’Ibida, klubbsporre,
med mycket små gulvita blommor. —
H. bifo’lia, nattviol, allmän, välluktande,
med vita blommor. — H. conope’a (syn.
Gymnade^nia), brudsporre, med röda
blommor. — H. odorati’s.sima (spi.
Gymna-de’nia), luktsporre, blommor röda,
välluktande. — H. viri’dis, se Coeloglossum.

Ha’ben, ty., kredit (se d. o.). )( Soll.

Ha’bemchts, ty., person som ingenting äger,
fattig stackare.

Ha’bent su’a fa’ta libe’Ui, lat., böckerna hava
sina öden (alltefter läsarens uppfattning).
{Terentianus Maurus.)

Habe’nula, pl. Habe’nulæ, lat., "kort tygel";
anat., de båda skänklarna som föra till
hjärnans epifys.

Ha’bet et su’a ga’udia pa’uper, lat. ordspr.,
även den fattige har sina fröjder.

Habi’l {fr. habile, lat. ha’bilis), skicklig;
passande, duglig; medgörlig. — Habilite’t,
skicklighet, färdighet, duglighet;
medgör-lighet. — Habilite’ra sig, styrka sin
skicklighet.

Habillement, fr. {1. abijma’ng), klädsel;
beklädnad.

Habit, fr. {1. abi’, försv. habi’t, av lat.
ha’-bitus, utseende, klädedräkt),klädsel,dräkt.
— H. habillé {1. - abije’), högtidsdräkt.

Habita’bel (av lat. hahita’re, bebo), beboelig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:41:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free