Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kortege ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Korte ge—Kosmos
743
Kortege, se Cortége.
Korthornsboskap, en nötkreatursras,
inhemsk i de engelska grevskapen Durham
och Yorkshire.
Kortika’1 (av lat, coWteXy bark), anat., till
barken (särskilt hjärnbarken) hörande.
Korton, se Kammarton (under Kammare).
Kort sikt, handelst. På kort sikt lyda växlar,
som förfalla inom få dagar.
Ko’rum (ack. av lat. cho’rus, sjungande
skara), vid svensk trupp förrättad
mor-gon- och aftongudstjänst.
Koru’nd, miner., vattenfri aluminiumoxid 1.
lerjord, står näst diamanten främst i
hårdhet. Olika slag av korund äro safir,
ruhin, orientalisk topas, orientalisk
ametist, diamantspat och smärgel.
Ko’rus (lat. cho’rus), kör. / korus, alla på
en gång, samtidigt.
Korwa, indisk folkstam. Se Kohl.
Korve’tt (fr. corvette), skeppsb., ett litet
som fregatt tacklat, tremastat
krigsfartyg.
Koryba’nter (gr. cory’hantes), gr. myt.,
Cy-beles (Eheas) präster, vilka med larmande
musik firade hennes fester. —
Koryba’n-tisk, stormande, vild, hänförd.
Korydalfn, kem., en av de åtta alkaloider,
som förekomma i tvålört (Corydalis
cava).
Korydo’n, grekiskt herdenamn, som ofta
förekommer i sånger från den klassiska
forntiden. Betecknar numera en
smäk-tande tillbedjare.
Koryfé (fr. coryphée, gr. koryfa’ios, av
koryfé’, hjässa, spets, ledare), den lejde,
yrkeskunnige anföraren för kören och
dansen vid forngrekiska skådespel;
huvudman, ledare, tongivande person. Jfr Korag.
Kory’nebakterier (av gr. koryne’, kula),
bakterier med kolvlika förtjockningar, t. ex.
difteribacillen.
Kory’za (gr. ko’ryza), med., snuva.
Kosa’cker 1. Kosa’ker (ry. kaza’ki, po.
ko-zaki), kosackhärar, krigarbefolkning i
vissa ryska provinser såväl i Europa som
i Asien. — Kosa^cka, Kosa^ka 1. Kosatsje’k,
dansk., en livlig, rysk dans i ^A takt.
Kosaprfn, farm.,
natriumacetylanilinsul-fonat, febermedel.
Koscheni’11, se Kochenill.
Ko’scher, hehr., (av kascher, vara rätt), ren
(om mat, som judiska religionsbud
tilllåta sina bekännare att äta); njutbar, god.
Koseka’nt (lat. cosecans), mat., sekant till
ett komplement. Jfr Sekant och
Komplement.
Kosi’n, kem., den verksamma beståndsdelen
i kusso (se d. o.).
Ko’sinus, lat., mat., sinus för ett
komplement. Jfr Sinus och Komplement.
Koskepling, hot., namn på Melampyrum
pra-tense (se d. o.).
Koskinomanti’ (av gr. ko’skinon, sikt, såll,
och ma7ite’ia, spådom), spådomskonst,
utövad medelst användning av ett såll.
Kosma’rk (av gr. ko’smos, värld, universum,
och a’rchein, härska), världshärskare. —
Kosmarki’, världsherravälde.
Ko’smer (gr. ko’smoi, ordnare), de
ämbetsmän, som stodo i spetsen för
statsstyrelsen i de forngrekiska staterna och på
Kreta.
Kosmetfk (fr. cosmétique, av gr. kosme’in,
smycka), försköningskonst, konsten att
bevara och befrämja kroppens skönhet;
försköningsmedel = Kosmetiska medel (se
nedan); ett slags hår- och skäggvax. —
Kosme’tisk, förskönande. — Kosmetiska
medel, medel, som tjäna till att försköna
hud, hår, tänder o. s. v.
Ko’smisk, Kosmoga’ma, Kosmogoni’,
Kosmo-polft, Kosmora’ma m. fl., se under följ.
ord.
Ko’smos, gr., eg. ordning, inrättning; den
ordnade världen; världsordningen;
sammanfattningen av himlakroppar. Jfr
Makrokosm, Mikrokosm och Kaos. —
Ko’smisk (gr. kosmiko’s), som angår
världssystemet. — Kosmiskt stoft, stoft,
som av strålningstrycket föres omkring
i rymden. — Kosmoga’ma, se
Kasmo-gama. — Kosmognosi’ (av gr. gno’sis,
kännedom), kunskap om världsbyggnaden.
— Kosmogoni’ (av gr. go’nos, härkomst),
läran om världens ursprung och daning.
— Kosmografi’ (av gr. grajein, skriva),
allmän världsbeskrivning. — Kosmologi’
(av gr. Wgos, ord, lära), vetenskapen om
världsalltet. — KosmoIo’gisk, som rör
världsalltet. — Kosmologiska beviset, fil.,
ett bevis för Guds tillvaro, vilket utgår
från sinnevärldens ofullkomlighet och
brist. — Kosmologisk pluralism, se under
Pluralis. — Kosmonomi’ (av gr. no’mos,
lag), läran om de lagar, som behärska
världsalltet. — Kosmopoli’t (av gr.
poli’-tes, borgare), världsborgare, person, som
betraktar hela världen som sitt
fädernesland och känner sig hemmastadd i alla
länder. Jfr Patriot. — KosmopoIitise’ra,
spela världsborgare. — Kosmopoli’tisk,
världsborgerlig, som tillhör 1. betecknar
en kosmopolit. — Kosmopoliti’sm, den
sats, att hela mänskligheten bör betraktas
såsom ett samhälle av lika berättigade
världsborgare; världsborgarsinne;
världs-borgarskap. Jfr Patriotism. —
Kosmo-ra’ma (av gr. hora’n, se), världsmålning,
en optisk framställning av jordens
förnämsta städer och utsikter. Jfr Panorama.
— Kosmosofi’ (av gr. sofi’a, vetande), en
på metafysik och myter grundad
världslära. — Kosmotei’sm (av gr. theo’s, gud),
världsförgudning, den lära, som förklarar
Gud och världen vara ett. Jfr Panteism.
— Kosmoteologi’, den lära om Gud, som
från världens existens sluter till tillvaron
av en världsskapare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
