Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Laktos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
772
Laktos—Lamellirostres
Lakto’s, gr.y kem., mjölksocker, en i mjölk
förekommande sockerart.
Laktoseri’n, lat., kem., ett som näringsmedel
använt mjölkpreparat.
Laktosko’p (av lat. lac, mjölk, och gr.
sko-pe’in, se) 1. Galaktoskop, instrument,
varmed mjölken värderas efter sin grad av
o genomskinlighet.
Laktosuri’, med., mjölksockerutsöndring i
urinen.
Laktuci’n, kem., den verksamma
beståndsdelen i lactucarium (se d. o.).
Laktu’k, bot., Lactu’ca, ett till fam.
Com-po’sitæ hörande växtsläkte. Bland dess
arter märkas L. viro’sa, vars mjölksaft
brukas till drogen lactucarium (se d. o.),
samt köksväxten L. sati’va, sallatslaktuk,
huvudsallat.
Laku’n {lat. lacu’na), eg. grav,
fördjupning; lucka, utelämnat ställe (särskilt i
en text). — Lakuna’rietak, hyggn., ett av
bjälkar i mindre fält, kassetter (se
Kassett) , delat innantak. — Lakunä’r, försedd
med lakuner. — Lakunärt blodsystem
föreligger hos vissa lägre djur, i det att
blodkärlen stundom utmynna i större 1.
mindre kroppshåligheter, som utan egna
väggar förekomma mellan andra organ.
Lakustrfn (av lat. la’cus, sjö), som har med
sjöar att göra, har sitt ursprung ur sjöar.
La la, fr. {1. lala’), så där; någorlunda;
efter omständigheterna; nå nå, vackert.
Lalandeska priset (L lala’ngska -), pris,
som utdelas av franska vet. akad. för
astronomiska arbeten. Instiftades 1802 av
J. J. L. de Lalande.
Lala’nggräset, se Imperata Kænigii.
Lalitavistara, de i Nepal boende
buddhis-ternas heliga skrifter.
Lalla Rookh, eng., (1. lä’llö rok),
"tulpankind", huvudpersonen i Thomas Moores
romantiska berättelse med samma namn.
LalIa’tio, med., högsta grad av stamning.
Lallema’ntia, hot., växtsläkte av fam.
La-hia’tæ. — L. ibe’rica, vild i främre
Orienten, odlas kring Kiev. Fröna ge en fet
olja, Lallemantiaolja, brukbar som
matolja, ypperlig till oljefernissa.
Lalo, de torkade bladen av baobabträdet,
användas som föda. Se Adansonia.
Lalofobi’, med., rädsla att tala på grund
av stamning 1. smärtor i talorganet.
Lalopati’ (av gr. lale’, talande, och pa’thos,
lidande), med., talrubbning.
L. A. M., förk. för lat. liberoMum artium
magister, se Artium lih, magister.
La’ma {tibetanska blama), eg. överhuvud;
lärare, herre, titel för de buddhistiska
prästerna i Tibet och Mongoliet. Jfr
Bogdo Lama och Dalai Lama. —
Lama-i’sm, de buddhistiska tibetanernas och
mongolernas religion. — Lamai’t 1.
La-mai’st, anhängare av lamaismen.
La’ma, ett kardullstyg, som liknar flanell;
zool., lamadjur. Se Laman.
Lamai’sm m. fl., se under Lama.
La’man, zool., Auche’nia la’mas, ett till
kameldjurens ordning hörande lastdjur,
inhemskt i Peru och Chile.
Lamantfnen 1. Amerikas mana’t, zool., en
art sjöko, Mana’tus america’nus 1.
Tri’-cheus mana’tus, av sirendjurens ordning.
Lama’rckia, bot., ett grässläkte. — L. aure’a
(syn. Chrysu!rus cynosuroi’des),
guld-svans, från Medelhavsländerna, är ett
omtyckt prydnadsgräs.
Lamarcki’sm, den franske naturforskaren
Lamarcks biologiska teori, en
föregångare till den moderna utvecklingsläran.
Lamarque {1. -mar’k), ett gott bordeauxvin.
La marseillaise, se Marseljäsen.
La’mbda, benämning på bokstaven Z (\) i
grekiska alfabetet. — Lambdacfsm, ett
visst felaktigt uttal av bokstaven r;
lal-lande, sluddrande. — Lambdasöm, anat.,
nacksömmen.
Lambeau, fr. {1. lambå’), lösryckt stycke;
med., delar som vid operation lösgöras i
skikt men alltjämt sammanhänga med
organismen.
La’mbert, forntyskt mansnamn (av Land,
land, och perth, berth, bjärt, glänsande).
Lambe’rta, astr., en av småplaneterna.
Lambertsmässa kallades i Sverige förr den
17 september till åminnelse av Lambert,
biskop i Maastricht, mördad i början på
700-talet.
Lambertska teoremet 1. Lamberts ekvation
{Eulers teorem), astr., mat., viktig sats
ang. en komets rörelse i en parabolisk
bana.
La’mbertsnötter, bot., frukterna av hasseln
Co’rylus tubulo’sa.
Lambethkonferensen (Z. lä’mbeth-),
pan-anglikansk konferens av
episkopalkyr-kans biskopar, som tidtals samlas i det
ärkebiskopliga palatset i London,
Lam-beth palace.
Lambic {1. -bi’k), ett surt, självjäst
belgiskt öl.
Lambrequin, fr. {1. langbrökä^ng), herald.,
hjälmtäcke; konstt., flikigt draperi,
an-bragt över fönster, kring sängtak o. s. v.
eller brukat som dekoration i keramisk
slöjd.
Lambris, fr. {1. langbri’), panelning;
be-klädning med bräder eller marmor;
gips-ning; gipstak. — Lambrise’ra, panela,
gipsa.
Lambå’, se Lambeau.
Lamei’a, astr., en av småplaneterna.
Lame’!! {lat. lame’Ila), tunn skiva, blad;
bot., benämning på de skivor, som bilda
underlaget för skivsvamparnas sporbädd.
— Lamella’r 1. Lamellformig, formad som
en skiva eller ett blad.
Lame!lico’rnia, zool., bladhorningar, en grupp
skalbaggar, omfattande fam. Scarabæ’ide.
Hit höra Dyng-, Guld- och Jättebaggar
samt Ollonborrar.
Lamelliro’stres, zool., andfåglarnas grupp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
