Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mastalgi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
844
Mastalgi—Mäter
1. soltorkat tegel, med sneda väggar och
platt tak.
Mastalgi’ (av gr. masto’s, bröst, särskilt
kvinnobröst, och a’lgos, smärta), med.,
smärta i bröstet. — Mastatrofi’,
kvinnobröstens borttvinande. — Masti’tis,
bröstböld. — Mastodyni’ (av gr. ody’ney
smärta) = Mastalgi (se ovan). — Masto’ncus,
svullnad på kvinnobröstens sugvårtor. —
Mastorrhagi’, blödning ur kvinnobröst. —
Mastozoologi’, zool.y läran om däggdjuren.
Master, eng. {1. mastör; av lat. magi’stery
(se d. o.), herre; mästare, husbonde;
ledare; junker; unge herr (framför
dopnamn), herr (framför tillnamn;.i detta fall
uttalas ordet som mi’stör och förkortas i
skrift Mr). — Master of arts (Z. - åvv
arts), filosofie doktor.
Masticato’ria, lat. (av masticaWey tugga),
pl., med., läkemedel, som skola tuggas. —
Mastikatio’n {lat. mastica’tio), tuggning.
Mastiso’1, farm.y lösning av mastix i bensol.
Användes till sårförband i krigskirurgien.
Masti’tis, se under Mastalgi.
Ma’stix, se Resina mastix. — Mastixcement,
tekn.y stenkitt, en konstgjord stenmassa
som nyttjas till ornamenter,
takbeläggning m. m.
Ma’stodon (av gr. masto^s, bröstvårta, juver,
och odu’s, gen. odo’ntoSy tand), paleont.,
ett till urvärldens fauna hörande
gigantiskt däggdjur, som liknar elefanten, men
har raka betar. Lämningar av detta djur
hava påträffats i Europa, Asien och
Amerika. — Mastodonsa’urus (av gr. sa’uros,
ödla), en fossil jätteödla.
Mastodyni’ m. fl., se under Mastalgi.
Masto’rsky, ry., äkta ryssläder 1. juft av
bästa sort.
Masturbatio’n 1. Manustupratio’n (av lat.
ma’nus, hand, och stupra’re, befläcka),
självbefläckelse. Se Onani.
Masuta-manché, se Chelingue.
Ma’sur, bot., kallas en hos vissa trädslag,
såsom björk, lönn o. s. v., förekommande
missbildning av årsringarna eller
vedlagren. Brukas till piphuvud m. m.
Masurbjörk, bot., se Betula.
Masu’rek = Mazurka (se d. o.).
Masu’rer, slaverna i den del av det gamla
polska riket, som kallades Masovien.
Masu’rium, kem., metalliskt grundämne,
närbesläktat med mangan. Atomtecken Ma.
Masu’rka, se Mazurka.
Ma’sut, se Massut.
Ma’swerk, ty., byggn., sir- eller rosverk, en
art av gotisk ornering, vanligen
sammansatt av geometriska figurer och använd
företrädesvis till utsmyckande av
spets-bågsfönster.
Ma’t (holl. maat), kamrat; sjöv.
underordnad medhjälpare.
Matabe’le 1. Matebele, en gren av
sulukaff-rerna.
Matador, sp. (1. -dà’r; av sp. mataW, lat.
mactu’re, slakta), eg. slaktare; vid de
spanska tjurfäktningarna den tor er o (se
d. o.), som med sin värja giver tjuren
dödsstöten; spelt., i vissa kortspel benämning
på de högsta korten; fig., inflytelserik,
mäktig eller rik man; stolt man, som
förhäver sig över sin framgång. —
Faux-matadors, fr. (1. fåmatadå’r), pl. eg.
falska matadorer; spelt., trumf, som följa
efter varandra med frånvaro av den
högsta.
Matala’n, ind., flöjt, med vars toner
baja-därernas dans ackompanjeras.
Matamo’ros, se Agavefiher.
Ma’tarsjivan, ind. myt., gudomlighet, som än
identifieras med eldens, än med vinets gud.
Matassin, fr. (1. -sä’ng), gyckeldansare. —
Matassina’d, gyckelupptåg, löjliga
åtbörder.
Matata’n, ett slags trumma, som begagnas
av indianer och negrer.
Match, eng. (1. mätsj), parti, spel, tävlan,
vad (särskilt mellan två personer eller
lag).
Matchi’che {port. maxice), dansk., en
tango-liknande brasiliansk dans.
Mat de Cocagne, se Cocagne.
Ma’te, Mate’ (brasilianskt skrivsätt Ma’tte)
1. Paraguay-te, hot., de torkade bladen av
flera i Sydamerika växande arter av
släktet Ilex; den av dessa blad beredda
drycken.
Matebele, se Matabele.
Matelassé, fr. {1. mattlasse’; av matela^,
madrass), eg. madrasserat tyg, en
fasonerad dubbelvävnad av kamgarn, silke
eller halvsiden, vars mönsterfigurer
uppstå genom att rätsidans varptrådar på
vissa ställen neddragas av avigsidans
inslag.
Matelot, fr. {1. mattlå’), matros. — Matelots
{1. -å’), pl, sjömansbyxor. — Matelote {L
mattlå’tt), en fiskrätt; matrosdans. —
A la matelote, på sjömansvis.
Matemati’k (av gr. mathematiko’s, hörande
till vetenskaperna, av ma’thema, kunskap,
vetenskap), storhetsläran, vetenskapen om
storheter, deras egenskaper och de lagar,
av vilka deras förhållande till varandra
beror. — Matema’tiker 1. Matema’tikus,
person, som är kunnig i matematiken. —
Matema’tisk, till matematiken hörande;
fig., viss, ovederlägglig. — Mathe’mata,
pl., sammanfattningen av matematiken
och de därpå grundade vetenskaperna. —
Mathe’seos, se följ. ord. — Mathe’sis {gen.
mathe’seos), lat., matematik. — Mathesis
applica’ta, matematik, använd på andra
vetenskaper. — Mathesis pu’ra, ren
matematik, som betraktar storheterna i och
för sig själva.
Ma’ter {gen. ma’tris), lat., moder. — A’Ima
mäter, se under Alma. — Mäter De’i, Guds
moder. -— M. doIoro’sa, den smärtfyllda
modern, benämning på bilder av Jungfru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
