- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
905

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Myrmex ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Myrmex—Mystax

905

växter, för vilkas livsföring myror spela
en roll. Många av dem erbjuda särskilda
boningar, myrmekodomatier, åt
myrorna. Andra arter, s. k. m y r m e k o
-X e n e r, ge speciell näring åt myrorna.
Åter andra, s. k. myrmekokorer,
ha frön 1. frukter så utbildade att de
uppsökas och spridas av myror. Dessa
frukter och frön ha ett oljerikt parti, e 1 a i o
-som, som ätes av myrorna. —
Myrmeko-fa’g (av gr, fage’in, äta), myrätare. —
Myrmekofi’ler, zool.y benämning på olika
slags insekter, som leva hos myrorna och
begagnas av dem, t. ex. bladlöss. —
Myr-mekoko’rer (av gr. ko’ros, gosse, bärare),
se Myrmekofila växter, — Myrmekologi’
(av gr, lo’g os, lära), läran om myrorna.
— Myrmekoxe’ner (av gr. xe’nos, gäst),
se Myrmekofila växter.

Myrmex, gr.y myra; gr. myt., en flicka, som
var nära vän till gudinnan Athena, men
av denna förvandlades till en myra, då
hon påstod sig ha uppfunnit plogen.

Myrmi’cinæ, zool., en familj myror. Hit höra
bl. a. våra s. k. ettermyror.

Myrmido’ner, en folkstam i Thessalien, över
vilken Achilleus härskade.

Myrmænd, no., {1. -män), benämning på
män, som skaffat sig rösträtt genom att
inköpa 1. arrendera värdelösa jordlappar
(myrar) under de politiska striderna på
1880-talet.

Myrobala’ner, bot., Fru’ctus myroha’lani,
frukterna av det ostindiska
myrobalan-trädet, E’mhlica officina’lis, tillhörande
fam. Euphorhia’ceæ. Brukas som
näringsmedel och vid garvning.

Myroci’n, kem., ett enzym i fröna av
Sina’-pis alba och Bra’ssica ni’gra. Se Senap.

Myrole, se Molaveträ.

Myro’nsyra (av gr. my’ron, balsam), kem.,
en i senap m. fl. kruciferer förekommande
syra.

Myrosfn (av gr. my’ron, balsam), kem., ett
sockerbildande enzym (se d. o.), som
förekommer i senap och andra kruciferer.

Myro’xylon, bot., se Perubalsam och
Tolu-balsam.

My’rrha, astr., en av småplaneterna.

My’rrha 1. My’rra, farm., Gummiresi’na
my’rrha, välluktande balsam, som fås av
arabiska och afrikanska
Commiphora-arter. Brukades av fornegypterna vid
bal-samering. Användes nu som livande och
stärkande medel. — Myrrhaemulsion med
järn, se Emulsio myrrhæ ferrata. —
Myrrhapiller med järn, se Pilulæ myrrhæ
ferratæ. — Myrrhatinktur, se Tinctura
myrrhæ» — Myrrhi’n, kem,y ett i myrra
förekommande harts. — Myrrho’1, en i
myrra förekommande flyktig olja.

My’rrhis odora’ta, bot., körvel, odlad,
kryddluktande umbellat.

Myrrhofo’rer (av gr. my’rrha och fo’ros,
bärande), "myrrabärerskor", de kvinnor,

som enligt evangelierna på
påskdagsmorgonen buro kryddor till Jesu grav.

Myrsina’ceæ, bot., växtfamilj av serien
Pri-mula’les. Hit höra bl. a. en del
mangrove-växter.

Myrsfnites, bot., myrtenlik.

Myrslokar, zool., en familj däggdjur i
Sydamerika. Hit höra stora myrsloken
(Myrmeco’phaga juba’ta), Kaguaren
1. Tamanduan (Tama’ndua
tetrada’c-tyla) och dvärgmyrsloken
(Cyclo’-turus dida’ctylus).

Myrsyra, kem., en organisk syra, som
förekommer i myror, tallbarr, brännässlor
m. m.

Myrta’ceæ, Myrtacéer, bot., växtfamilj av
träd och buskar med läderartade blad.
Omkr. 3,000 arter kända. Viktiga släkten
äro bl. a. Eucaly’ptus, Jambo’sa och
Mela-le’uca. Många myrtacéer ha välsmakande
frukter. Andra odlas som prydnadsväxter,
t. ex. Myrtus.

My^rten, bot., My’rtus commu’nis, tillhörande
fam. Myrta’ceæ, är en buske med ständigt
gröna blad och vita blommor. Odlas
allmänt i Europa, söderut på kalljord, hos
oss i kruka. I forntiden helgad åt
kärleksgudinnan, brukas den ännu, såsom symbol
av kvinnlig oskuld, till brudkronor. —
Myrtenolja, kem., olja ur bladen av
My’r-tus commu’nis. — Myrtenvax, kem., ett
vegetabiliskt vax, som fås av vissa
My-rica-arter.

Myrtillus, bot., liten myrten. Se Vaccinium.

My’rtus, bot., se Myrten.

My’sing, nord. myt., en sjökonung, som,
efter att hava dödat den danske konungen
Frode, bortförde Grottekvarnen samt
Fen ja och Men ja.

Mysk, se Moschus. Konstgjord mysk består
av nitroprodukter av toluol ur
stenkols-tjära eller liknande ämnen. — Myskand,
Myskanka, se Cairina. — Myskbfsam, se
Desmana. — Myskbock, se Aromia. —
Myskdjur, zool., Mo’schinæ, en grupp bland
idisslarna. Se Moschus. — Myskgräs, bot.,
se Hierochloa. — Myskmadra, bot., se
Asperula. — Myskoxen 1. Bisamoxen,
zool., ett arktiskt slidhornsdjur., 0’vibos
moscha’tus. — Mysknäva, bot, se
Ero-dium. — Myskträ, bot., den likt mysk
luktande veden av Trichi’lia mosca’ta,
tillhörande fam. Melia’ceæ, på Jamaika. —
Myskört, bot., se Mimulus.

Mysofobi’ (av gr. my’sos, något som väcker
avsky, och fo’bos, fruktan), med., abnorm
fruktan för vissa föremål.

My’ssika, bot., se Asperula.

Mystacoce’ti, zool.j däggdjursordn. B a r d
-valar.

Mystago^g {gr. mystagogo’s, lat.
mystago’-gus) — Hierofant (se d. o.). —
Mysta-gogi’, invigning i de forngrekiska
mysterierna.

My’stax, gr,, överläpp; mustasch.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0917.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free