- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1222

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skidväxter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1222

Skidväxter—Skodawerke

Skidväxter, hot., se fam. Cruciferæ.

Skieropi’ (av gr. skiero’s, dunkel, och o’psis,
syn), med., förmörkad syn, varvid den
sjuke ser alla föremål dunklare.

Skiffer (ty. Schiefer), miner., populär
benämning på varje i tunna svivor klyvbar
bergart. — Skiffer grönt, se B er g grönt. —
Skifferkol, ett slags stenkol. —
Skifferlera, mellanform mellan lerskiffer och
lera. — Skifferolja, olja erhållen genom
destination av bituminösa skiffrar. —
Skiffersvart, se Mineralsvart. —
Skiffertavlor, griffeltavlor, som tillverkas genom
klyvning av lämpliga lerskiffrar. —
Skif-fervitt, kem., blyvitt. — Skiffring 1.
Skiff-righet, geoL, en bergarts egenskap att
lättast klyvas i en viss riktning.

Skikt, Skiktning, geoL, lagring, tunt varv
av en bergart. — Skiktförmåga,
skogsträds förmåga att fördela sig på flera
kronvarv.

Skilderi (holl. schilderij), målning.

Ski’lfingarna, namn på Ynglingaätten.

Skillerspat = Bastit (se d. o.). —
Skiller-sten, petrogr., ett slags gahbro (se d. o.).
— Skillerämne, se Aesculin.

Skillingtryck, förr vanliga, pupulära
små-tryck av visor, berättelser om kända
tilldragelser o. d.

Skilving, nord. myt., ett av Odens binamn.

Skimmel {ty. Schimmel), häst (hund 1.
nötkreatur) , av vit bottenfärg med inströdda
hår av annan färg.

Skinfaxe, nord. myt.. Dags häst.

Skinkel, sjöv., se Skänkling.

Skinkompass, dansk., folkdans från Skåne 1.
Blekinge.

Skinnbaggar, zool., en insektsordning,
He-tero’ptera (underordn. av
Halvvingarna).

Skinnull, se Kalkull.

Skiografi’, se Skiagrafi.

Skio’ptikon (av gr. skia’, skugga, och
op-tiko’s, som har avseende på ljuset), en
projektionsapparat medelst vilken man
åstadkommer en förstorad bild av ett
föremål på en skärm, för att göra
föremålet synligt för ett större antal åskådare
på en gång. Vanligen använder man
härvid transparenta bilder, Skioptikonbilder.
Ett skioptikon, med vilket ogenomskinliga
bilder kunna reproduceras, kallas
Epidia-skop 1. Balloptikon.

Skip, eng. (1. skipp),
malmuppfordringsbe-hållare av profiljärn och plåt.

Skipeta’rer, se Sjkipetarer.

Skirer, östgermanskt fornfolk.

Skirner, nord. myt., Frös tjänare. —
Skir-nesma’l, en Eddadikt, som handlar om
huru Skirne, å sin herres vägnar friar till
jättedottern Gerd.

Skirofo’ria, gr. myt., religiös fest i det forna
Aten till stadsgudinnans ära. —
Skiro-forio’n, gr., den månad (juni—juli), under
vilken Skiroforia firades.

Ski’ron, gr. sag., en attisk jätte, som
störtade vägfarande i havet. Dödades av
Theseus.

Skiss 1. Skizz (ital. schizzo, fr. esquisse, eng.
sketch), flyktigt utkast, hastigt utförd
teckning, kort framställning. — Skisse’ra
1. Skizze’ra, utföra en skiss, göra ett
utkast, framställa huvuddragen av ett
arbete.

Skittagiter, nordvästindiansk stam.

Skivlingar 1, Skivsvampar, hot., se
Agarici-neæ.

Skivyxa, arkeoL, slagen stenyxa av flinta.

Skjalf, nord. myt., binamn till Freja.

Skjegte (1. sjeg-), liten öppen roddbåt,
begagnad av den sydnorska
kustbefolkningen.

Skjold, fornnord. sag., en av Odens söner,
som blev konung i Danmark. —
Skjoldung-arna, en dansk konungaätt, som
härstammade från Skjold.

Sklera 1. Sclera (av gr. sklero’s, hård),
anat., senhinnan, hårda ögonhinnan.

Sklerei’d (av gr. sklero’s, hård, och ei’dos,
utseende), hot., stencell, parenkymcell,
med förvedad, porförsedd vägg, till skydd
mot tryck o. d. Vävnader av stenceller äro
t. ex. plommonkärnan, valnötens skal m.
fl. — Asterosklerei’der, äro stjärnlikt
grenade sklereider, t. ex. i näckrosens blad.

Sklere’m 1. Sklerodermi’ (av gr. sklero’s,
hård), med., sjuklig förtjockning,
för-hårdning av huden. — Sklerenky^m, bot,
förtjockad, förhårdnad cell vävnad. —
Sklererytri’n, farm., rött färgämne i
mjöl-dryga. —■ Skle’ria 1. Skleri’asis, hornartad
svulst, liktorn. — Skleri’tis, inflammation
i ögats hornhinna. — Skleroftalmi’,
förhårdnad ögonsvulst. — Sklero’ma =
Skle-rem (se ovan). — Sklerome’ter, fys.,
instrument för fastställande av
hårdhetsgraden hos ett ämne. — Sklero’s,
förhård-ning. —• Sklerosarko’ma, hård svulst i
köttet. — Sklero’sis latera’lis, en
nervsjukdom. — Sklerota’lring, zool., ring av
benskivor i ögats senhinna hos vissa
kräldjur och fåglar. — Sklero’tika, anat.,
hornhinnan i ögat; pl., torkande
läkemedel. —■ Skleroti’nsyra, farm., blodstillande
medel, framställt ur mjöldryga. —•
Skle-rotise’rad, förtjockad, hårdnad. —
Skle-ro’tisk, förhårdnande, torkande. —
Skle-roti’tis — Skleritis (se ovan). —
Sklero’-tium, pl. Sklero’tier, hot., vegetativt
vilo-stadium hos svampar. — Sklerotomi’ (av
gr. temnein, skära), kirurg., en operation,
varvid insnitt göres i ögats hornhinna.

Sklerotise’rad, Sklero’tisk, Sklerotomi’ m. fl.,
se under Sklerem.

Skobodansen, dansk., sydsvensk humoristisk
folkdans, som endast dansas av män.

Skock, antal av 60 stycken.

Skodawerke (Z. skå-), Tjecko-Slovakiets
största järn- och stålverk samt
maskinfabrik, belägna i Pilsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free