- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1381

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Usipeter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Usipeter—Uterus

1381

Usipe’ter, forngermansk folkstam.

Usitati’ssimus, bot., mycket använd.

Usje’bti 1. Usche’bti, fornegypt., svaromän;
små mumieformade föremål, som i stort
antal nedlades i gravarna.

Usko’ker {serb. u’skotsi, rymmare),
sydslaviska flyktingar, som mot slutet av 1400-t.
slogo sig ned i Kroatien, Bosnien och
Dal-matien.

U. S. N., förk. för eng. United states Navy,
Förenta staternas flotta.

U’snea barba’ta, bot., skägglav, en på träd
och buskar allmän barklav.

Usnei’n, kem., en lavstärkelse, som
förekommer i Vsnea barha’ta, skägglav. —
Us-nefnsyra, en lavsyra som bl. a.
förekommer i Usnea barbata, skägglav.

U’so, se Usance. — A uso do’ppio, se under
A uso. — Uso-tara, handelst., enl.
vedertaget bruk beräknad tara (se d. o.). —
Uso-växel, växel, vars förfallotid ej är
angiven, men beräknas efter det på
betalningsplatsen vedertagna bruket.

Uso-Sabudja, se Sabudja.

Uspulu’n, kem., betningsmedel mot
skad-svampar på kulturväxter, innehållande
30 % klorfenolkvicksilver.

U’sque ad na’useam, se under Nausea.

U’sque ad os, kirurg., ända till benet (om
sår).

Usquebaugh, eng. (1. össkibåO, ett slags
skotskt brännvin av viskytyp;
krydd-brännvin (ofta med russin).

USSR, förk. för Ukrai’nskaja
sotsialisti’tje-skaja sovje’tskaja respu’hlica. Ukrainska
socialistiska sovjetrepubliken.

Ust, ry., mynning, i geografiska namn.

Ustilagina’ceæ, Ustilagi’neæ, bot., sot- 1.
brandsvampar.

Ustri’num, lat, inhägnad plats med en härd
av sten för bränning av lik.

Ustula’ta, bot., svedd.

Usu, turkiska namnet på Dnjepr.

Usuca’pio, Usue’ll, Usufruktuä’r, Usukapio’n
m. fl., se under Usus.

Usu’r, med., litet sår. — Usure’ra, framkalla
usurer.

Usu’ra, lat., ränta, avkastning. — Usu’ræ
illegi’timæ, olagliga räntor. — U.
legi’-timæ, lagliga räntor. — U. prohi’bitæ,
förbjudna räntor. — Usura’rum usuræ,
ränta på ränta; ockerränta. — Usura’rius,
ockrare.

Usurpatio’n, Usurpa’tor, se under följ. ord.

Usurpe’ra (lat. usurpa’re, av u’sus, bruk, och
ra’pere, rycka åt sig), orättmätigt
tillvälla sig; med list 1. våld tillskansa sig,
våldkräkta. — Usurpatio’ii, olaga hävd;
våldkräktning. — Usurpa’tor, orättmätig
innehavare; våldkräktare, tronrövare.

U’sus, lat., bruk, nyttjande; bruk, plägsed;
övning. — U. est tyra’nnus, "modet är
tyrann", "vi äro modets slavar".
(Hora-tius.) — U. fo’ri, rättegångsbruk. — U.
loque’ndi, språkbruk. — U. tyra’nnus, va-

nan är en tyrann. —• Ex u’su, genom
övning 1. vana. — In usu, i bruk, bruklig,
vanlig. — In u’sum delpWni, se under
Delphinus. — I. u. tiro’num, till bruk
för nybegynnare. —■ üsuca’pio, se
Usu-kapion. — Usue’ll, vanlig, bruklig. — U.
tara = Uso-tara (se d. o.). —
Ususfru’c-tus, nyttjanderätt. —• Usufruktuä’r (lat.
usufructua’rius), som blott har 1. medför
nyttjanderätt. — Usukapio’n {lat.
usuca’-pio), på hävd grundat besittningstagande
1. förvärvande av besittningsrätt.

U. T., officiell förk. för Utah territory.
Utahterritoriet.

Ut, lat., att.

Ut, ital., tonk., i solmisationen ett äldre
(numera mot do utbytt) namn på tonen c. Jfr
Aretifiska stavelser.

Utage’ra, slutbehandla, göra slut på. Jfr
A g era.

Utahli’t, se Variscit.

Ut alfquid fi’at 1. Ut alfquid fie’ri videa’tur,

lat., något bör företagas för att
åtminstone inge den sjuke den föreställningen
att någonting göres. (Medicinsk maxim.)

Utariya, en kvalitet indiskt jute.

Ut desint vi’res, ta’men est lauda’nda,
vo-lu’ntas, lat., om än krafterna svika, är
dock viljan berömvärd. (Ovidius.)

Utensi’lier (lat. utensi’lia, av u’ti, nyttja),
pl., bohag, husgerådssaker; redskap,
verktyg.

Uteralgi’, Uteri’n, Uteri’ni m. fl., se under
följ. ord.

U’terus, lat., anat., livmoder. — U. arena’ta,
missbildning av uterus med övre konkav
insänkning. — U. bico’rnis, uterus med
två horn. — U. bilocula’ris, dets. som U.
septus (se d. o.). — U. dide’lphus, uterus
och slida bilda två intill varandra
liggande kanaler. — U. foeta’lis, uterus, som
kvarstår på fetalt utvecklingsstadium. —
U. infanti’Iis, uterus som kvarstår på
barnets utvecklingsstadium. —• U. separa’tus,
uterus och slidan normalt utvecklade men
sinsemellan ej normalt förenade. — U.
se’ptus, uterus avdelad i två sidoställda
kanalrum. — U. s. umco’llis, uterus septus
med delning blott av uterinkroppen med
gemensam cervix. — U. subse’ptus, uterus
septus med delning blott i en del av
uterinkroppen. — U. septus separa’tus c.
va-gi’na separata, såväl uterus som slidan
tvådelade. — U. unico’rnis, uterus med
blott ett horn. — Uterusfibroi’d,
bindvävs skiktmyon i uterus. — Uteruska’ncer,
uteruskräfta. — Uterusmyo’m,
uterus-svulst. — Uteri’ii, Uteri’nus 1. Uterina’1,
som har avseende på livmodern. —
Ute-ri’na, pl, med., medel mot
livmodersjukdomar. — Uteralgi’, smärtor i livmodern.
— Uteri’ni, halvsyskon, vilka hava samma
moder. — Uteri’nkolik, smärtsamma
sammandragningar i livmodern. —
Uterin-lidanden, sjukdomar i livmodern. — Ute-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free