Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Ventilrör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ventilrör—Verbena
1401
lungsäcken med sådan perforation av
lungan att gas vid andningen kommer in
i pleurarummet men ej ut.
Ventilrör, fys.^ urladdningsrör med
ventilverkan, avsett för likriktning av
växelström.
Ventil verkan, fys., en kropp, som har olika
motstånd i vardera riktningen för en
elektrisk ström, säges förete ventilverkan.
Ventose, fr, (1. vangtå’s; av lat, ve’ntus,
vind), stormmånad, sjätte månaden i det
franska republikanska kalenderåret, 19
febr.—20 mars.
Ventra’I, se Venter,
Ventre, fr, (I, vangtr), buk, mage. — V. à
terre (I, - tärr), "magen på marken",
ridk.y hästens snabbaste lopp, sporrsträck.
—Ventre-bleu {1. vangtröblö’) och
Ventre-saint-gris (I, vangtrösänggri’), franska
eder: besitta, regera, död och pina!
Ventrico’sa, bot, bukig.
Ventri’culus, pl. Ventri’culi, lat., Ventri’kel,
anat., mage; kammare (i hjärnan och
hjärtat). — Ventriculus bilocula’ris,
timglasmage. — Ventriculi ce’rebri, hjärnans
fyra ventriklar. — V. co’rdis, hjärtats
kammare. — V. lary’ngis, de två
sidout-stjälpningarna på struphuvudet. — V.
latera’les ce’rebri, hjärnans sidokamrar.
— V. Morga’gmi, dets. som V, laryngis.
Kallas även Morgagnis fickor, —
Ventri-kelkräfta, med., magsäckskräfta.
Ventrifixa’tio u’teri, kirurg,, livmoderns
fastsyning vid bukväggen.
Ventri’kel, se Ventriculus,
Ventrilokvi’st (fr, ventriloque, av lat,
ve’n-ter, buk, och Wqui, tala), buktalare. —
VentriIoqui’smus, lat., buktaleri.
Ventroskopi’, se Abdominoskopi,
Ventu’rimätare, fys,, instrument för
mätning av den hastighet, med vilken en
vätska 1. gas strömmar genom ett rör.
Uppkallad efter G. B. Venturi.
Ve’nula, Ve’nulæ, Ve’nulæ bronchia’les, se
V ena (anat),
Ve’nundulatio’n, fysioL, ansvällning av
halsvenerna vid utandning.
Ve’nus (gen. Ve’neris), rom, myt.,
skönhetens och kärlekens gudinna. Jfr
Afrodite; fig.y sinnlig kärlek, vällust,
okyskhet; astr., en planet, sedan gammalt
kallad morgonstjärnan och aftonstjärnan;
kem., alkemisternas namn på kroppar. —
V. Amathu’sia, se Amathusia, — V.
ana-dyome’ne, se Anadyomene, — V. Ge’nitrix,
Venus stammodern, Venus såsom naturens
alstrande kraft — V. Kalirnvsros, se
Kalli-pygos, — V. Mi’lo, se Meliska Afrodite,
— V. Ura’nia, den himmelska Venus, den
rena och upphöjda kärlekens gudinna. —
V. Vi’ctrix, Venus se^-rarinnan. — V.
vulgi’vaga (av lat, vu’lgus, gemene man,
hopen), Venus, såsom den fala kärlekens
gudinna. — Medice’iska Venus, se
Medi-ceiska Venus, — Venusberget (lat, mons
Ve’neris)f anat,, kvinnans blygdben med
därtill hörande delar; i tyska folksagor
ett berg, där "fru Venus" höll sitt yppiga
hov och dit hon lockade unga män (jfr
Tannhäuser), — Venushår, bot,,
Adia’n-tum capi’llus Ve’neris, en ormbunksart,
som mycket brukas i buketter. —
Venus-passage (I, -passa’sj), astr,, planeten
Venus’ gång förbi solskivan. — Venussten,
en varietet av bergkristall. — Venusöga,
se Nemophila,
Venu’sto, ital,, tonk., angenämt, behagligt.
We’nzel, se Venceslaus, — Wenzelkronan,
Wenzel den heliges krona (jfr
Venceslaus), med vilken Böhmens konungar
förr kröntes.
Venö’s, Venöst blod, se under Vener,
Ve’orr, nord, myt,, ett av Tors binamn.
Ve’pser, Ve’psiska, ett finsk-ugriskt folk och
språk.
Ver, lat., vår. — V. sa’crum, våroffer (av allt
förstfött åt gudarna), vårlöfte.
Vera’nda, pers. (port. varanda, fr. veranda),
vanligen åt tre sidor öppet, med tak
försett galleri längs ett lanthus 1. en del av
detsamma.
Veratri’n, farm., blandning av alkaloider ur
sabadillfrö. Nervmedel. — Veratri’sm,
Veratri’smus, förgiftning med veratrin.
Vera’trum, bot,, till fam. Lilia’ceæ hörande
växtsläkte. — V. a’lbum, vit prustrot.
Veraty’r, nord. myt., ett av Odens binamn.
Verb (lat. ve’rbum, pl, ve’rba), språkv,,
händelseord, ord, som utsäger en
verksamhet 1. ett tillstånd om någon 1. något. Dess
huvudformer äro akti’vum, som utmärker,
att subjektet utövar en verksamhet 1. är
i ett tillstånd, och passi’vum, som
utmärker, att subjektet är föremål för en
verksamhet. Se vid. ModuSy Tempus och under
Verbum,
Ve’rba, Verba’l, Verba’liter m. fl., se under
Verbum.
Verba’sceæ, bot., underfamilj av fam.
Scro-phularia’ ceæ,
Verba’scum, bot,, kungsljus, växtsläkte av
fam. Scrophularia’ceæ. Högväxta örter
med i allm. gula blommor i praktfulla
spiror. Många arter (även inhemska)
odlade som prydnadsväxter. — V. lychni’tis,
grenkungsHus. — V. ni’grum,
grönkungsljus. — V. phlomoi’des, storkungsljus,
officineli (blommorna lämna bröstte). —
V. phæni’cum, odlad art från s. Europa,
med violettblå, purpur-, tegel- 1.
kopparröda blommor. Stundom förvildad. —
V. thapsus, kungsljus, och V.
thapsi-fo’rme, praktkungsljus, tätulliga,
ljusgröna, ända till 1,5 m. höga örter.
Offi-cinella emedan blommorna lämna bröstte.
Verbe’na, bot., järnört, växtsläkte av fam.
Verbena’ceæ, med ett stort antal odlade
arter. — V. hy’brida, samlingsnamn för
ett otal odlade och förädlade korsningar.
— V. officina’lis, anträffas tillfälligt för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
