Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - technical ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
technical
F Talspråk. 1466 P Lågt språk.
teine
fackmässig, konstmässig; i aiim.bet.
egentlig (enligt teorien, enligt sakens natur),
korrekt; formel (blott yttre); —
objection, anmärkning ei. »svårighet» på
for-mela grunder, (anmärkt) oformlighet; in
a less — sense, i mindre sträng
bemärkelse; not ivanting in the ~ respect,
ej bristande i den yttre respekten; —
skill, teknisk färdighet, »teknik»; —
terms, — words, yrkesuttryck,
konsttermer. -ally, -ali, ad. (jfr föreg, a.) äfv. på
konstspråket; — speaking, äfv. enligt det
gängse uttryckssättet. —ality, -al’lti, s.
(pl. -ties, -z) ngt som är utmärkande för
ett visst yrke, (yrkes)formalitet;
yrkes-mässighet; pl. äfv. yrkesuttryck,
konsttermer;/)/. teknik. —alness, -ålnës, s.
egenskap att vara teknisk, yrkesmässighet.
—als, -alz, s. pl. tekniska termer. —ist,
-isist, s. tekniker. —S, s. pl. teknik.
technologic(al), tëkn6lodj’ik(ål), a.
teknologisk, teknisk, som har afseende på
slöjder, technologist, –’-djist, s.
teknolog. technology, –’-dji, s. teknologi,
slöjd vetenskap, läran om ett yrkes
utöfning; afhandling om tekniska termer,
techy, tëtj’i, a. kinkig, retlig, vresig,
tectonic, tëkt<Wik, a. hörande till
byggnadskonst. —S, s. pl. tektonik,
byggnadskonst.
tecum, te’kum, 5. ott slags fibröst ämne af eti
brasilianskt träd.
ted, tëd, va. utbreda nyslaget gräs; vanl. i pp.
<v,ded, -ëd. —der, -år, (1.) s. hövändare
(maskin).
tedder, tëd’ur, (2.) se tether.
Te Deum, lat., tèdè’üm, s. Te Deum
(lauda-mus), lofsång; is. den s. k. Ambrosianska
lofsången; tacksägelsegudstjänst; a —
was performed, ... hölls,
tedge, tèdj, s. bärg. ingöt.
tediOUS, te’dius, a. tråkig, besvärlig,
långsam, långtrådig, ledsam. —neSS, -nës, 5.
tråkighet; tröttsamhet; långtrådighet;
leda, ledsnad, tedium, -dium, s. ledsnad,
leda; se ex. under relieve.
tee, té, s. (eg. namnet på bokstafven T, se T med
sms., t. ex. T-rör).
teek, se teak.
teel-seed, te’lsed, s. sesamfrö (jfr sesame
med sms.).
teem, tèm, vn. afla af sig; föda (ungar),
yngla; vara drägtig, biid. vara fruktsam
(»hafvande») (with, på, med, t. ex. planer); i
allm. öfverflöda, vara full, äfv. vimla, myllra
(ivith, af); va. frambringa; föda; the book
—s with faults, ... vimlar af fel. —er, -ur,
s. en som föder, framalstrar (med of...);
barnaföderska †. —ful, -ful, a. drägtig,
hafvande †; öfverfall. ~ing, -ing, prt.; a.
drägtig; fruktsam; — with evils,
olycksdiger; — buds appear, (af lifskraft)
svällande knoppar visa sig; the — clouds
descended, de tjocka (ovädersdigra)
molnen sänkte sig ned; the — earth, den
fruktbara jorden; — truths, fruktbärande
sanningar.
teen, tèn, va. prov. inhägna, —age, -adj, s.
gärdsel.
teens, tènz. s. pl. ton-år (de lefnadsår hvilkas tal
ändas på -teen : thirteen—nineteen) (t. ex. a
giid in her —).
teeny, tè’ni, a. prov. (1.) liten, se tiny; (2.)
kinkig, retlig.
teest, test, s. tekn. slagstock, bänkstäd med
trekantig ban.
teeth, tètb, s. pl. (af tooth) tänder (äfv. of a
harrow, of a saw etc.); vn. (tèdh; äfv. —e)
få tänder; to show one’s —, visa tänderna
äfv. biid.; in one’s —, rakt i synen på ngn;
midt för näsan på ngn; in the — of,
rakt, tvärt emot (t. ex. vinden, ett förbud);
jfr vid. cut o. set. ~ing, te’dhing, prt.; s.
tandsprickning; to suffer from —, hafva
ondt för tänder; — rattle, barnskallra
med munstycke (ring ei. d.) att bita i.
teeto, te’to, s. F förk. t. —taller. —tal, -to’tal,
a. F fullständig, absolut, absolutistisk,
jfr föij. — tal(l)er, -tA’tålår, s. F absolut
nykterist, absolutist (i fråga om alla staika
drycker). — taiism, -to’talizm, s. absolut
nykterhet. — talist, -to’talist, se —taller.
—tally, -to’tali, ad. P f. totally.
teetotum, teto’tum, s. »pirra», snurra som
sättes i gång genom vridning med fingrarna;
»to-tum» (snurra med fyra sidor olika märkta [en med
T., som betyder totum (lat.: »det hela»)], hvarmed
spelas som med tärning); Vn. † Snurra 1’Undt
omkring.
teg, teg, s. prov. får (ei. dofhind) i andra
året.
tegmen, lat., teg’men, s. (pl. -ITlina, -mina)
naturv. hinna, skinn, jfr tegument; bot. se
secundine.
tegular, teg’ulur, a. bestående af ei.
liknande taktegel; tegellagd (lagd på
hvartannat ss. tegelpannor). tegulated, -làtëd,
bestående af tegeilagda fjäll,
tegument, teg’ument, s. betäckning,
beklädning. is. naturv. skal, ytterhinua, hud;
zool. vingtäcke hos rätvingar. —ary, -’uri, a.
hörande till betäckning,
tehee, tèhè’, interj. hihi; 5. fnitter,
fnissande; vn. fnittra (skratta). — ing,-ing, prt.;
s. fnissande, fnittrande.
teil, tèi, —-tree, s. bot. lind.
teinds, tèndz, s. pl. Skoti. se tithes.
teine, tèn, s. en falksjukdom.
gs fate, å: far, å: fall, 4: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: her, i: fine, 1: fin, f: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
