Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Slafveriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
negerflicka en katekes med Tio Guds bud, blef ställd vid
skampålen och hudflängd; en af Virginiens ädlaste kvinnor,
som lärt en svart tjänarinna läsa och skrifva, fick för
detta brott mot sydstatslagarna plikta med sex månaders
fängelse, för att endast nämna några få fall bland många af
samma skräcklagstiftning.
Slafimporten från Afrika var alltjämt förbjuden, men
lagen kringgicks genom smuggling. Sin förnämsta rekrytering
erhöll dock slafbefolkningen genom den uppfödning af slafvar,
hvilken som industri drefs i stor skala i några stater,
särskildt i Virginien och Missouri. Härifrån såldes den
lefvande varan skockvis till Södern, eller bortauktionerades
på ordentliga slafmarknader. Familjerna sprängdes sålunda
åt alla väderstreck, och den färgade kvinnan, som lefvat i
lyckliga villkor som trogen hustru åt en hvit plantageägare,
såg sig vid hans död beröfvad all arfsrätt efter honom och
med sina barn såld i slafveri. Sådana fall förekommo ofta.
Att stiftare och verkställare af sådana lagar måste
själfva varit i grund och botten brutaliserade människor,
är en förmodan som ligger mycket nära till hands. Det
är också ett väl bestyrkt faktum, att slafveriet
demoraliserat slafherrarne. Trots all den yttre förfining,
hvarmed de sökte inverka på lättrogna främlingar, herskade
bland dem både genom vanor och uppfostran en djup råhet.
Bland en slafbefolkning färdig att lystra till hans minsta
nyck växte godsägarsonen upp på plantagen i grof okunnighet.
Att handtera hund- och slafpiskan, öfverlämna sig åt vilda
utsväfningar och deltaga i hetsjakter efter förrymda slafvar
var hans största nöje. Tidigt lärdes han håna rätt och
mänsklighet och tillägnade sig snart den ton af öfversitteri
och förakt för alla andra än sin egen kast som han hörde
öfverallt omkring sig. Det var ett junkerdöme värdigt att
ställas i jämbredd med det råaste af detta slag medeltiden
och ännu senare tider frambragt i vår egen världsdel.
Slafherrarne voro demokrater endast för så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
