- Project Runeberg -  Finsk-svensk ordbok /
165

(1968) [MARC] [MARC] Author: Knut Cannelin, Aulis Cannelin, Lauri Hirvensalo, Nils Hedlund - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J - juovuspäissään ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

juovuspäissään -

inflytande ([j.] i fyllan), -späissä(än) i
berusat tillstånd; (j.) i fyllan: vrt. ed. -ttaa*
berusa, -tus berusning, (-aine
berusnings-med|el -let. -juoma rusdryck, -tarkoitus

berusningssyfte.)
jupakka* gräl -et -; gurg|el -let; guff -et;

tvist -en -er; (rähähkä) rabald|er -ret.
jupü|na (mukina) mum|mel -let: muckande.

-sta (mukista) mucka; mumla,
jura 1. (ruokki, el. Alca torda) tordmul|e
-en -ar. 2. ks. seur. -kausi (geol.)
juraperiod[en).

jurakki * (käns.) jurak -en -er. -samojedi

juraksamojed.
j uramuod os tuma (geol.) juraformation.
jurid iikka * (lainoppi, laki-, oikeus/tiede)
juridik -en. -inen (lainopillinen) juridisk,
juristi (lakimies) jurist,
jurnuttaa * (j.) gnata; gräla; (mököttää)

t jura; (vaikuttaa) tjata, omtugga, kälta.
juro trumpen, tvär; (ärtyisä) butter;
(jäykkä) stel.

juro||a (mtsh., laimi) maras: stagnera i

växten, -miskausi marbuskperiod.
juro||ttaa* vara trumpen (jöröttään kyräillä)
vara tvär (surmulen, butter, stel); tjura,
stura. -us2 trumpenhet, tvärhet; butterhet;
stelhet.

jurrikka* tvärvigg -en -ar; vanhanpojan ~
b inbiten ungkarl.

jurtta* (käns.) jurt -et -, jurt|a -an -or.
jury (Iak., valamiehistö) jury -n -er. -laitos
(valamieslaitos) juryinstitut, -oikeus2,
»tuomioistuin jurydomstol,
jussi (j. leik.) ks. j ä n i s.
justeeri (saha) (j.) ks. tasaus-,
tukin-k a ä t o|s a h a.
justiin (j.) ks. 1. juuri,
jutella (kertoa) berätta; (puhella) prata;
(keskustella) resonera; (pakinoida) kåsera,
-ma berättelse; (pakina) kåseri,
jutkllauttaa * (j.) lura, purra; spela (ngn)
ett spratt, -o ks. j u k k o. -u 1. (petkutus)
ett fult streck; (kepponen) spratt -et -. 2.
(halv., hauk. juul.) jude. -uttaa 1. vrt.
j u t k a u t t a a. 2. ks. nytkyttää,
a h -e i 1 u 11 a a.

juttellleminen berättande jne.; vrt. jutella,
-lu resonemang -et -; prat -et. (-nhaluinen
pratsjuk, -tuul|i: hän on [ei ole] -elia han är
Jintel i prattagen.)

juttu* 1. (keskustelu) samtal -et -. 2.
(kertomus, tarina) berättelse; historia; (kasku)
anekdot -en -er; se oli ikävä ~ det var en
ledsam historia, ett ledsamt fall (kohta
en tråkig affär). 3. (Iak.) mål-et-; (riita~)
process -en -er; (oikeudenkäynti)
rättegång -en -ar; (tapaus) fall -et -; (asia) sak
-en -er, affär -en -er; Luodon ~ målet mot
Luoto; fallet Luoto, -ami|nen: kyllä siellä
-sta riittää (m.) där behöver man aldrig
leta efter samtalsämne, -jako (Iak.)
mål-fördelning. -kulut pl kostnaderna i målet,
-lista, -luettelo mållängd; uppropslängd,
-silla: olla ~ jnk kanssa (sitta o.) [-[sam]-språka-] {+[sam]-
språka+} (resonera) med ngn. -sille: päästä
~ komma i samspråk (resonemang); tulla ~
komma för att (sam)språka (resonera); ruveta
(lyöttäytyä) ~ börja prata (språka, resonera).

- juuristokilpailu juu

-tupa (alkup.) samtalsrum (rökrum) i
tingshuset.

jutusteülla prata, resonera: (pakinoida)
kåsera. -lu prat -et, resonemang -et -;
kåserande, kåseri,
jutuilta* ks. jutusteli a. -ttaa*: — jtk
resonera (med ngn); vrt. haastatella.
Juuda||an suudelma judaskyss. j-ksenpen-

ningit (verirahat) judas|lön, -pengar,
juurakko * (ksv.) rotstubb le -en -ar; rot |valv,

-stalp; rotstock -en -ar.
juure||kas -kkaan rotfast, -kset pl (puut.,
keit.) rot|saker, -frukter. -Ilinen som har
rot (rötter).
juurenPhaara (ksv.) rotlgren, -förgrening,
-kärki rotspets, -niska rothals, -otto (mat.)
rotutdragning.
juurellton som saknar rot; (m. kuv.) rotlös.
-ttomuus2 avsaknad -en av rot; (m. kuv.)
rotlöshet, -va rotfast; (kuv.) stadig; robust.

1. juuri (adv.) just; (täysin) fullt; (äsken ~)
nvss; ~ mainittu nyssnämnd; ei ~ (tuskin)
mitään knappt ngt; ei ~ niin paljon inte
fullt så mycket; ~ sitä sanoessaan just
(rätt) som han sade det; ~ kun tulin (~
tullessani) just då jag kom.

2. juurii2 1. (ksv.) rot -en rötter: fot -en;
kaataa ~neen rothugga: kiskoa ~neen
(maasta) rycka upp med rötterna; puun -elia vid
foten av (vid, under) ett träd, trädets fot;
-ten katkeilu (tuulessa, mtsh.) rotryckning.
2. (muita m er k.): vuoren ~ fot -en; vuoren
-elia vid foten av berget, bergets fot:
maurin -ella (in)vid muren; ristin -elia vid
korsets fot; jalkojeni -essa vid i framför) mina
fötter; vaivun jatkaisi -een jag sjunker ned
för dina fötter. 3. (alku) ursprung -et; siinä
on meillä jutun -ta kyllin där har vi
samtalsämne nog. 4. (mat.): ottaa ~ draga roten
(ur ett tal); -en indeksi rotindex.

juurilla rothugga*; (hävittää, kitkeä ~neen)
utrota, -artisokka (ksv.. keit.) ks., m u
ku-1 a-a r t i s o k k a. -hapsi ks. -karva,
-harja rotborste, -huisku penska.
-jal-kaiset (el. Rhizopoda) rotfotingar,
-kanava (hml.) rotkanal, -karva (ksi\) rothår,
-kas -kkaan 1. beta; puna~ rödbeta;
valko~ vitbeta. 2. (kanto ja juuret)
stubb|e -en -ar. (-halot pl stubbved. -
sokeri betsocker.) -kasvi rotväxt; rotfrukt,
-kas (vi) viljely (s) rotfruktsodling, -kaula
ks. j u u r e n n i s k a. -kirves rotyxa. -kka*
(kanto) stubb|e -en -ar; (—puu) stubb-,
rot|ved -en. -kkahalot stubb-, rot|ved.
-konsonantti (kiel.) rotkonsonant, -kori
rotkorg. -kuitu rottråd, -kääpä rotsvamp,
-laho (mtsh.) rotröta, -leima ks. k a n t o~.
-luku (mat.) rottal. -mato rotmask. -merkki
(mat.) rottecken, index -en [y/), -mukula
rotknöl, -nen (yhd.) med... rot,... rötter,
-nystyrä (hem.) rotknöl -en -ar. -paakku
rotklimp. -paikka (hml.) «rotfvl!ning.
-paine (ksv.) rottrvck. -pistokas jord stick ling.
-polte ks. t a i m i ~ -puu ro t, | virke, -ved.
-rihma ks. -k a r v a. -rikkaruoho rotogräs,
-sakset pl rotsax. -sana (kiel.) rotord.
-selleri (keit.) rotselleri, -sto rötterfna);
rotsystem; -ston typistäminen
rotbeskär-ning. -(sto)kilpailu (mtsh.) rotkonkurrens.

165

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fisv1968/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free