Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - Anders - Anna, Annika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 4 —
Sdml., Vgl., Kalmar och Gotl. anförda retsamma
barnrimmen på namn, i hvilkas sista vers »långbenta»,
»långben-tade», »långskånkiga» omedelbart föregår det namn,
hvarmed ramsan börjar och som förhånas (rimmen gälla
namnen Anna, Gunnar, Hilma, Kalle, Pelle, Ville, men ej
Anders). Sannolikt har »långbenta Anders» förekomst
i en ramsa af nu antydda slag föranledt Söndags-nisses
uppgift. Det förefaller ej omöjligt, att meddelarna från
S. Hal. och Svedala åsyftat den i barnvisorna om Anders
förekommande stående förbindelsen.
Se vidare under Lars.
Anna, Annika.
Anna.
Såsom namn på den 9 December personifieras
Anna i det nyländska rimmet:
»Anna min fru, fjorton dar för jul.»
Allardt i Nyland 4: 63 (1889). Jfr längre fram
under Annika.
Helt naturligt förekommer det vanligaste af våra
kvinnonamn ej sällan såsom typiskt i barnvisor och
ramsor. Se Nordlander i Landsm. V. 5: 55, 58, 128 m.
fl. st., Carlheim-Gyllenskiöld Därs. VII, 7: 151,
Nordlander Därs. VII. 8: 31.
Ofta bifogas ett annat namn, så att det typiska
uttrycket blir Anna Brita, Anna Lena, Anna Margreta,
Anna Stina o. s. v.
Såsom första led i
Anna Lisa. Uti uttrycket »osa Anna Lisa», d. v. s.
råka ut för en person, som »snäser och fräser». »’Nu
osar det Anna-Lisa, ska ja säja’ (om någon blir
vred öfver något (ett yttrande t. ex.) och visar sin
vrede på ett hörbart och synbart sätt).» Nke (Stora
Mellösa) enl. T. Er. Jfr »osa Karl Petter» (se
under Karl).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
