Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - Ture
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 306 –
(Dessutom meddelas, att på Gotl. »tule, underlig tule»
nyttjas i samma betydelse. Jfr att det s. 532 i
Spegels Glossarium-Sveo-Gothicum (1712) heter om tule:
»synes betyda en karl; sic vulg. dr [= vulgo dicitur]:
en underlig tule.»)1) Äfven från senare tid finnas
exempel på, att ture nyttjats om den kuriöse [och på
grund af sin egenhet löjlige] personen, den underlige
kurren. Jfr från Atterbom »en egen ture», se
Lycksalighetens ö 1: 28 (1854), från Blanche »en originell
ture», se Herr Dardanell 33 (1847).
Stundom tyckes ture fungera såsom en tämligen
färglös synonym till »karl, person». Jfr «kurre, prisse»,
engelskans chap,fellow samt norskans tule, »Yngling, ung
Tjener» (se Aasen 843). »Du är en klipsker, lättfotad
ture.» Beskow, Dramatiska Studier 2: 100 (1837). »Der
[i det Nybergska huset i Jönköping] bor kapten
Adler-bjelke och der tyckes just icke kunna vara rum för
någon vidare ture.» Almqvist, Tre fruar i Småland
1: 148 (1842). Jfr exemplet här ofvan från Atterboms
Fågel Blå.
Ture i förbindelserna »en lustig, en rolig ture»
o. s. v. torde vara allmänt (mest bland bildade) i hela
Sverige: Vbtn (Lindg.), Värml. (Nn), Uppl. (Schag.), Sthm
(Gr, Nordh), M. Boh. (Ldkt), Vgl. (Belfr., La), Gbg
’) Att en tule också kan (kunde) vara glad, munter, visas
af det hos Ihre, Glossarium Suiogothicum 2: 973 (1769) anförda
»en lustig tule», homo facetus [vulgo pro eo dici solet ture], samt af
gotländskan, där detta ord, se Rietz 762, brukas i meningen ’lustig
sälle’. — I norskan förekommer tule i betydelsen »en noget
menneske-sky, lidt indskrænket, Sterling». Se Ross, Norsk Ordbog 841. Dock
äfven i betydelsen »lystig, munter Karl». Se Aasen 843 [Jfr v. tura,
»lege, möre sig», Därs. 846]. Enligt Videnskabernes Selskabs
Ord-bog (7: 286) förekommer Tule i danskan uti betydelsen »et sælsomt,
løierligt Menneske». I Sönderjylland påträffas »en lystig Tulle», se
Molbech, Dansk Dialect-Lexikon 613. I Siællands-dialekten nyttjas
Tulle enl. Molbech »om smaa Børn, paa 2—3 Aar, eller fra den
Tid, de kunne gaae ene». Jfr turre, gosse, pilt, i S. Möre (Linder 177).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
