Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fornsögur Sudriaoda.
CXLIX
berättelsen omtalas, huru grekiske käjsaren Leo (eller Basilius) skickade någre
män till Babylon, som den tiden beboddes af ormar; en orm låg rundt
omkring staden. Sändebuden hemtade klenoder, däribland ett underbart
dryckeskärl. Vidare heter det (p. 141 not. 28): "Es gab aber in der Stadt eine
zahllos grosse Anzahl anderer Schlangen (d. v. s. utom den stora ormen, som
låg kring stadsmuren) und Reptilien. Auf Befehl Gottes liegen diese
Schlangen Sonntags vom Aufgang der Sonne bis zu ihrem Untergang regungslos wie
todt, Montags aber werden sie lebendig die ganze Woche bis Sonntag." (Jfr
Kon 701113). Ett par af de öfriga fornryska texterna meddela, på hvad sätt
Babylon tagits i besittning af ormarna. Wesselofsky anser, att dessa sagor
om det babyloniska riket kommit från Bysanz; berättelsen om käjsar Leos
sandebud skulle ha blifvit diktad därstädes såsom en fortsättning till de andra;
dessas egentliga ursprung söker han i iranisk-semitisk vidskepelse, sammansmält med
bibli8kt-kristliga föreställningar (Uppenbarelseboken 17: 5, 18: 2) *). Såsom
beslägtade sägner anför han bland andra den om ormen kring Thora
Borgarhjorts slott (Ragnar lodbroks saga) samt en episod i Heinrichs af Neustadt
Apollonius, som är författad år 1312 (utg. af J. Strobl, Wien 1875).
Apollonius får sig af en konung Nemrot förelagdt att resa till Babylon och hemta
ett "tecken" där; under det odjuren sofva, lyckas han komma in i staden samt
ut igen, sedan han hemtat några dyrbarheter; utmålningen af stadens prakt
och ormarnas mängd tyckes hafva någon likhet med Kon a). —
Föreställningen, att ’Babilon’ skulle vara bebodt af ormar, saknas icke häller i nordiska
skrifter, hvilka dock själfva öst ur utländska källor; se ’Nokkur blöd úr
Hauksbók’ 815*18 och Alexanders saga p. 1. I det föregifna brefvet från
Alexander till Aristoteles, hvilket upptages i en yngre hds. af Alex. s., talas,
utan omnämnande af Babylon, om þá stadi, er audir váru af mönnum; vidare
säges: þar var gnótt gulls ok orma ok allra gimsteina .... þat var skämt fra Serklandi
(Alex. s. p. 169). Men också tvänne isländska skrifter, hvilka ej kunna vara
öfversättningar, upptaga ormhistorier af beslägtad art. Den ena är den
fantastiska Yngvars saga Víðförla (utg. i Stockholm 1762). Under Yngvars
flod-fård händer det en natt, att Valdimarr, som håller vakt, går i land för att
i) Ännu närmare stå väl Es. 34: 13 och Jer. 51: 37, där det uttryckligen förutsägas,
att Babylon skall blifva en "drakaboning."
l) Ett af ormar bebodt land, som styres af en ormdrottning, förekommer i sagan om
Haseb och ormdrottningen Tamlicha, i "Tusen och en natt."
Lunds Univ. Årsskrift. Tom. XIX. t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
