- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön /
272

(1910) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Adolf Skytte i Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

njuta den korta stund, som unnades fångarne att röra sig
i fria luften; vaktknektarne hade fåfängt sökt tvinga dem
att visa sig för den gapande folkmassan, som hvarje förmiddag
omgaf inhägnaden, och hvars sorl trängde ned
till deras fängelse.

Den unge prästmannen närmade sig de båda olyckliga.
Elin hvilade hufvudet i moderns knä; Ingrid satt
lutad mot muren och stirrade på golfvet. Då Erik stod
framför dem, upplyfte Ingrid sitt anlete och gjorde en
ofrivillig åtbörd, som uttryckte hennes önskan att få vara
ostörd.

– Herr pastor, sade hon med svag röst, – om ni
endast kommit för att, såsom er ämbetsbroder, omvända
mig från en väg, den jag aldrig trampat, så är mig ert
besök till plåga i stället för hugsvalelse. Det är mig
icke möjligt att ångra brott, som jag icke begått. Men om
ni kommit för att i mitt sinne, som nu börjar tvifla, ingjuta
ny tro på Guds Försyn och undergifvenhet under
Hans vilja, då är ni välkommen, ty därtill tränger jag.

Fångpredikantens närvaro hindrade Erik säga allt
hvad han önskade.

– Jag hoppas, sade han halfhögt, att vinna ert
förtroende, då jag säger er, att ett samtal med herr Adolf
Skytte föranledt mig till detta besök.

Vid ljudet af Adolfs namn såg Elin upp, och hennes
ansikte ljusnade. Hon ville säga något, men Erik vinkade
till henne att tiga och räckte Ingrid en bok, i det han sade:

– Denna bok är skrifven till tröst och uppbyggelse
för dem, som försmäkta i fångenskap, såväl skyldiga som
oskyldiga. Jag skänker er den, att den skall sprida ljus
i ert fängelses mörker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:17:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fribyt/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free