Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - canonnerie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
canonnerie — 106 — capitaine
canonnerie*, kanongjuteri,
canonnier, [[militärisk term]] artillerist; sjöman vid artilleriafdelningen, kanonier; maître ~ uppbördskonstapel,
canonnière*, [[militärisk term]] skottglugg; tält utan sidoväggar; ~ ~ kanonbåt.
canot, [[sjöterm]] kanot, båt, slup, jolie; ~ major officerarnes slup; grand ~ travaljslup ombord ; ~ de choux ell. des vivres dagvakts-båt för hofmästarne.
canotage, »boating*, roddsport.
canoter, 1:1,itr. idka roddsport ; varaute och ro.
canotier, kanotförare; båt-, slupgast.
Cantabres, les [monts] ~ Kantabriska bergen, canta. cantal ost.
cantaloup, en art melon.
cantate*, [fest]kantat. cantatille*, liten kantat,
cantatrice*, [konsert-, opera-, stor]sångerska,
cantharide*, s. (a.) [mouche*] ~ spansk fluga,
cantilène*, mus. kantilena.
cantine*, flaskschatull; kantin; marketenteri; låda till kläders förvarande; lit de ~ tältsäng.
cantinier, ière*, marketentare, -erska.
cantique, [lof]sång, psalm (koral); le C. des Salomos höga visa; ~ spirituel andlig sång; livre, recueil de sång-, psalmbok,
canton, distrikt, krets, kanton, © fögderi; her. fyrkantigt fält p. en vapensköld.
Canton, geogr. Kanton.
cantonade*, teat. plats bakom kulisserna; parler à la ~ tala till ngn bakom k.
cantonal, ~e*, hörande till en canton; krets-,
cantonné, ~e*, I. pp. (a.) s. cantonner; [[militärisk term]ar~ mée öje indelt armé. II. a. ark. prydd i hörnen med kolonner, pilastrar o. d.
cantonnement, kantonering[skvarter].
cantonner, 1:1,tr. [[militärisk term]] förlägga {itr. ligga) i kantoneringskvarter. s. ~ draga sig tillbaka till (befästa sig på) ett säkert ställe,
cantonnier, vägarbetare; jämv. banvakt[are].
cantonnière*, sängkappa; kappa p. fönstergardiner.
Cantorbéry, geogr. Canterbury,
canule*, sprutrör; sprundtapp; kir. kanyl,
canut, [[teknisk term]] sidenarbetare; zool. kustsnäppa.
Canut, dopn. Knut.
caolin, s. kaolin.
caoutchouc, guttaperka, elastiskt gummi, kautschuk; regnrock, -kappaafguttaperka: galosch.
cap, föråldr. hufvud; geogr. [landt]udde, bergig landspets,kap. ~ staf; stäfvens riktning (kurs); det stäfvade kompasstrecket; de pied en ~ från topp till tå; le Cap de
Bonne-Espérance Godahoppsudden; ~ avoir (mettre) le ~ auord (à NE) ligga an, stäf-va (sätta kurs) nord (NO); courir le ~ à terre* stäfva mot land; mettre le ~ en route* komma till kurs ; porter le ~ au vent sticka upp i vinden; où est le ~hur ligga v. an? le vent a] changé ~ pour ~ gått öfver till motsatt riktning; les navires] sont ~ à ~ ligga med förstäfvarna mot hvarandra.
Cap, geogr. la colonie du ~ Kapkolonien; le la ville du ~ Kapstaden,
capable, a.2 som kan, förmår, är i stånd, duglig, skicklig [de till]; vuxen [de] ; ibl. stark nog [de att, för] ; klok, förståndig, talangfull; jur. befogad, behörig, kvalificerad, kompetent [de till]; être ~ de äfv. ibl. äga att; ofta kunna; il en est fort ~ det är h. nog i stånd till; ibl. h. är rätte mannen; n’être s ~ de ofta vara ur stånd till; n’être ~ de rien duga till ingenting; ~ de contenir rymma; faire le avoir l’air «-v ge sig ut för att vara skicklig, ge sig min af att förstå sig p. ngt; F prendre un air ~ taga p. sig en kännaremin; vilja vara förståsigpåare,
capacité*, rymd, rymlighet; omfång, vidd, volym; förmåga, duglighet &c s. capable; ~ dräktighet; pl. erforderliga egenskaper, insikter; nödig skicklighet; fram stående personer; mesure* de ~ rymdmått; ~ calorifique s. calorique spécifique; ~ électorale valbarhet; certificat de ~ @ behörighetsintyg; s. brevet; être d’une grande ~ rymma mycket; ha stor förmåga, vara mycket duglig etc.
caparaçon, hästtäcke med hufva,
caparaçonner, 1:1,tr. lägga täcke p. en häst.
cape*, kappa med hufva; kapuschong, ett slags hufva; ~ bi[liggning] ; ancre* de ~ drifankare; n’avoir que la ~ et l’épée* icke äga mer än sitt goda svärd,äfv. än skenet; rire sous ~ le, skratta i mjugg; ~ mettre (être) à la ~ lägga (ligga) bi.
capéer, 1:1,itr. ligga (lägga) bi.
capelage, påsmygning &c s. capeler.
1. capelan,föråldr. dålig (skenhelig) präst.
2. capelan,zool. lödda.
capeler, 1:5,tr. påsmyga, -lägga, -kränga; ~ les haubans kläda vanten p. masten,
capelet, veter. piphas.
capeline*, ford. stor hatt; ~ [teater]hufva.
caperon, s. capron.
Capet, hist. Hugues ~ Hugo Capet,
capétien, ~ne*, a. hist. kapetingisk.
Capétiens, pl. hist. kapetinger.
capeyer, 1:16,itr. ~ lägga (ligga) bi. Capharnaüm,bibl. Kapernaum. capharnaüm, F skräprum, -kammare,
capillaire, I. a.2 hårfin, -formig; hårrörs-, kapillar-, kapillär-; vaisseau ~ hårrörs- ell. kapillarkärl. II. 5. m. bot. ~ [de Montpellier] = Adiantum Capillus Veneris L. jungfruhår; ~ du Canada = a. pedantum L. ; sirop de ~ farm. Syrupus capillorum.
capillarité*, fys. kapillaritet, hårrörskraft.
capilotade*, ett slags ragu p. kött; fig. F mettre qn en ~ mörbulta ngn; nedsvärta ngn.
capion, [[sjöterm]] yttersta ändan af ett fartyg,
capitaine, [[militärisk term]] & kapten; [skepps]befälhafvare etc.; ford. ståthållare; un grand ~ en stor
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. (o) oinskrifvcs. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
