- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
157

(1963) [MARC] Author: Johan Vising - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - correspondancier ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

correspondancier — 157 — cosmographie

        -ancier m [handels]korrespondent.

        -ant

        I. a

                1. motsvarande, mat. liknämnig: angles ~s liknämniga vinklar.

                2. korresponderande i uttr. sådana som membre d’une Académie korresponderande ledamot av en akademi.

        II. m

                1. brevskrivare, isht affärsvän, korrespondent.

                2. korresponderande ledamot av akademi.

                3. målsman för yngling som lämnat hemmet,

        -re itr

                1. överensstämma, motsvara: ~ à l’attente de qn motsvara ngns förväntningar.

                2. stå i förbindelse (avec med): tramways qui -ent spårvägar som stå i förbindelse.

                3. brevväxla (avec med),

corridor m förbindelsegång, korridor,

corrig||é (pp] m rättad kria, mönsterstil.

        -er

        I. tr

                1. rätta, förbättra: ~ un thème rätta en skrivning; ~ des épreuves läsa korrektur; iron. ~ la fortune upphjälpa sin otur genom att spela falskt; ~ qn d’un défaut vänja ngn av med ett fel.

                2. straffa, aga.

        II. rfl bättra sig: se ~ d’un défaut lägga bort ett fel.

        -eur m typ. korrekturläsare.

        -ible a som kan rättas,

corrobor||ant

        I. a stärkande, isht läk.; bekräftande.

        II. m läk. stärkande medel.

        -at|if, -ive

        I. a ägnad att stärka (bekräfta).

        II. m läk. stärkande medel.

        -ation f stärkande, bekräftande,

        -er tr stärka, isht läk.; bekräfta: ~ une assertion bekräfta ett påstående,

corrod||ant

        I. a frätande.

        II. m frätmedel.

        -er tr fräta [bort]; äv. fig.

corroi m

                1. garvning.

                2. ler- el. betong|beklädnad av vattendamm.

                3. sjö. smörja [för kölen],

        -[e]rie f

                1. garvning.

                2. garveri.

corromp|re tr

                1. skämma, fördärva: la chaleur -t la viande kött blir skämt i värme.

                2. fig. för|därva, -sämra, -falska: ~ le goût fördärva smaken; traits -us förstörda drag; ~ une femme förföra en kvinna.

                3. spec. muta.

                4. tekn. i flera bet. ss. ~ le fer uppmjuka järn[et],

corros||if, -ive

        I. a frätande, äv. fig.

        II. m frätmedel.

        -ion f

                1. frätning, etsande.

                2. erosion,

corroy||age m

                1. garvning.

                2. min. vällning, av. svetsning.

                3. tillyxande,

        -er tr

                1. garva.

                2. min. välla, svetsa.

                3. yxa till, grovhugga.

                4. älta murbruk,

        -eur m garvare.

corrup||teur, -trice s o. a

                1. [en] som fördärvar.

                2. [en] som mutar,

        -tibilité f

                1. möjlighet att fördärvas.

                2. besticklighet.

        -tible a

                1. som kan fördärvas (skämmas).

                2. som tar mutor, mut bar, fal.

        -tion f

                1. för|sämring, -skämning.

                2. fig. fördärvande, förfalskande, förförelse: ~ d’un passage textförvanskning, korrumperad text.

                3. mut|ning, -ande.

                4. sedefördärv,

corsage m

                1. bål, byst.

                2. klänningsliv, livstycke.

                3. hand. god yllehalt.

corsaire m

                1. kapare, sjörövare.

                2. ka parfartyg (= navire ~).

Corse f Korsika.

        c~ a korsikansk.

corselet m

                1. bryn ja.

                2.zo. bröstsköld,

cors|er

        I. tr ge styrka åt: ~ du vin spritsätta vin; fig. drap -é fast tyg; drame -é sammanträng (tillspetsat) drama.

        II. rfl bli invecklad, förvärras,

corset m snörliv, korsett,

        -i|er, -ère m o. f snörlivstillverkare; appos.: ouvrière -ère snörlivssömmerska,

cortège m följe, tåg, procession; fig. la vieillesse avec son ~ de maladies ålderdomen med sina [ många] krämpor.

Cortès [-e. ’s] fpl spanska Cortes.

cortic||al (pl. -aux) a bark-,

        -ine f barkämne.

coruscation f uppflammande, glimmande.

corv||éable

        I. a dagsverksskyldig.

        II. m dag|sverkskarl, -lönare.

        -ée f

                1. gam. [skyldigt] dagsverke.

                2. mil. handräckningsarbete.

                3. otacksamt, hårt arbete, besvär,

corvette f sjö. korvett; capitaine de ~ kommendörkapten av andra graden,

corvidé m fågel av korpsläktet,

corybante m ant. korybant.

corymb||e m bot. blomkvast,

        -ifère a som bär blomkvast,

        -iforme a i form av blomkvast,

coryphée m

                1. ant. Icöranförare.

                2. fig. ledare, huvudman stundom iron.

                3. balettmästare,

coryphène m zo. guldbraxen.

coryza m snuva.

cosaque

        I. m kosack; fig. vild sälle.

        II. f gam. kosackdans.

cosécante [-se-] f mat. kosekant.

cosignataire [-si-] m o. f medundertecknare.

cosinus [-sinys] m mat. kosinus.

cosmétique

        I. a skönhetsbevarande, skönhets-.

        II. m skönhetsmedel, kosmetiskt medel.

        III. f konsten att bereda och använda skönhetsmedel,

cosm||ique a

                1. världs-, kosmisk.

                2. spec. lever, coucher ~ d’une étoile upp- el. nedgång av en stjärna samtidigt med solens upp- el. nedgång,

        -ogonie f skapelselära.

        -ogonique a hörande till skapelseläran,

        -ographe m beskrivare av världsalltet,

        -ographie f beskrivspårning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:27:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1963/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free