Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - racloir ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
racloir — 580 — raffiné
boyau),
-oir m instrument att skrapa (hyvla) med, skrap järn.
-oire f strykträ att stryka mätt med.
-ure f avskrap~ skavspån.
racol||age m mil. pressning av manskap, värvning,
-er tr pressa, värva genom pressning; äv. fig.: ~ des partisans värva anhängare,
-eur, -euse
I. m o. f värv|are, -erska.
II. f arg. gat|slinka,
-nymf.
racont||able a som kan berättas,
-age o.
-ar m prat, skvaller,
-er tr o. absol berätta; en ~ de belles berätta snygga historier; en ~ [long] berätta vitt och brett,
-eur, -euse m o. f berätt|are, -erska, en som gärna berättar,
racorn||ir
I. tr göra hård (skrumpen).
II. itr o. rfl bli hård, skrumpna; fig. bli torr (pedantisk),
-issement m förhårdning, skrumpenhet.
racquitter
I. tr skaffa ersättning åt: ~ qn de qc skaffa ersättning åt ngn för ngt, vinna igen en förlust åt ngn.
II. rfl skaffa sig ersättning (de för), vinna igen.
rade f redd; jfr forain I,
1. radeau (pl. ~x) m [timmer-, ved]flotte,
rader (1) tr sjö. lägga ut på redden,
rader (2) tr stryka ett mått.
radi||aire
1. a strålformig.
II. m zo. stråldjur.
-al (pl. -oakd) a anat. strålbens-.
-ant a [ut]strålande, strål-.
-ateur m tekn. värmeledningselement; kylare på bil; radiator,
-ation (1) f utstrålning,
radiation (2) f
1. utstrykning, utplånande: ~ d’une inscription hypothécaire dödande av en inteckning; demander sa ~ begära att bli struken på en lista.
2. utplånande streck,
radi||c|al (pl. -aux)
I. a
1. rot-: feuilles ~es rotblad; mot ~ rot[ord]; mat. signe ~ rottecken.
2. grundlig, genomgripande, radikal: cure ~e radikalkur; vice ~ grundfel.
3. i politik som hyllar ytterlighetsgrundsatser, röd, radikal.
4. fys. corps ~ grundämne.
II. m
1. gram. rot[ord].
2. mat. rot.
3. kem. fys. grundämne.
4. i politik ytterlighetsman, röd vänsterman, radikal.
-calisme m reformiver, radikalism.
-cant a. bot. som skjuter birötter,
-celle f liten rot, rottåga.
-civore àzo. rotätande,
-cule f bot. rotämne,
radier (1) m tekn. under- el. skydds|byggnad för sluss, bropelare o. d.
radier (2) tr stryka [ut], överkorsa,
rad||ier (3) itr stråla [ut]; bot. fleur -iée blomma med strålblommor,
-i||eux, -euse a strålande, oftast fig., lysande: visage ~ glädjestrålande ansikte,
radin a arg. girig, snål.
radiner itr arg. komma, skynda till.
radio
I. f radio: annonce par ~
-ler à la tala i radio.
II. m
1. trådlöst meddelande.
2. = -téléphoniste,
III. ingår i div. smsr ss.
- -act[if, -ive (pl. ~s) a radioaktiv. - -activité f radioaktivitet.
-diagnostic [-agn-] m röntgendiagnos.
-diffuser tr rundradiera.
- -diffusion f rundradiering.
-gramme m meddelande genom trådlös telegrafi, radiogram,
-graphie f röntgenfotograf|i,
-ering.
-laire m zo. stråldjur, rotfoting
-logie f läran om radioaktiva strålar,
-mètre m strålmätare.
-phone m radiofon.
-phonique à dio-; pièce ~ radiopjäs,
-scopie f röntgenundersökning,
-télégraphie f trådlös telegrafering, radiotelegrafi,
-téléphonie f trådlös telefonering, radiotelefoni.
-téléphoniste m radiotelefonist.
-thérapie f läk. radiomi-, röntgen|behandling,
radis
1. rädisa; ~ noir rättika.
2. arg. sou, slant, radium [-om] m min. radium, radius [-ysj lat. ] m anat. strålben.
radoire f strykträ att stryka mått.
radot||age m dumt (senilt) prat, smörja, omtuggning.
-er itr prata skräp (osammanhängande smörja), tugga om.
-erie f
1. vana att prata smörja.
2. oförnuftigt tal.
-eur, -euse m o. f pratmak I are, -erska.
radoub [-t~] ~n sjö. reparation; jfr bassin
2.
-er tr sjö. reparera; F hjälpa upp.
radouc||ir
I. tr
1. göra mild[are], förmildra, mjuka upp.
2. fig. förmildra, lindra: ~ son ton tala i en mildare ton.
II. rfl bli mildare; äv. fig.: le temps se ~
-it vädret blir mildare,
-issement ~ mildrande,
rafal||e f häftig vindstöt; fig. F plötslig olyckshändelse,
-é a sjö. förolyckad; äv. fig.
rafferm||ir
I. tr göra fastare, befästa, stärka, styrka.
II. rfl bli lastare, styrkas.
-issement m stärkande, styrkande.
raffin||ade f rent socker,
-age m renande av socker, oljor o. d., raffinering.
-é (pp) a utsökt, utstuderad, raffinerad: goût ~ utsökt smak; cruauté ~e utstuderad grymhet,
-ement m [över]förfining, spetsfundighet, överdrift: les ~s du luxe praktlystnadens överdrifter, långt driven prakt[lyst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
