Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvitt den och åter bli fri. På det sättet hade han
trätt in i sällskapslivet, försökte sig på lantbruket
och ekonomien, på musiken, vilken han en tid ägnat
sig åt, och kärleken till kvinnorna, vilken han
förnekade. Han frågade sig, huru han skulle använda
all sin ungdomskraft, som gåves blott en enda gång
i livet, om på konsterna, på vetenskaperna eller
kvinnorna, denna kraft, som icke är förståndets, hjärtats
eller den sedliga uppfostrans, utan en mäktig impuls,
en påverkan, en högre flykt, som endast ungdomen
kan besitta och som gör människan i tanken till
herre över hela världen — över allt.
Det är sant, att det finnes människor, som icke
känna denna oemotståndliga kraft och som genast
vid inträdet i livet pålägga sig själva ett ok och
arbeta under detsamma ärligt och outtröttligt hela
sin levnad. Men Olenin kände inom sig denna
ungdomens makt, som icke finner något mål för högt;
som koncentrerar alla våra möjligheter i en enda
önskan att vilja och att handla, — att kasta sig helt
reflexionslöst i en bottenlös avgrund, utan att veta
varför. Han var stolt över denna kraft och utan
att förstå det, var han också lycklig över den:
Hittills hade han uteslutande älskat sig själv, han trodde
sig i stånd till goda handlingar; han kunde inte
komma ifrån den föreställningen. Allt under det att
han erkände sina fel, sökte han intala sig själv, att
de voro obetydliga, ett verk av slumpen, att han
icke förut brytt sig om ett ordnat liv, men att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
