Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Columbus fjärde resa. Så mycket lyckades dock Columbus
utverka, att år 1502 alla de rättigheter, som lofvats
honom, ånyo tillförsäkrades honom och hans barn, samt
att han än en gång fick leda en upptäcktsexpedition
mot Indien. För öfrigt synes hans plan denna gång
hafva varit att framtränga till det heliga landet
och eröfra den heliga grafven.
Den 9 maj 1502 afseglade han från Cadiz med fyra små
karaveler, bemannade med 150 man. Med honom följde
hans broder Bartolomeo och hans yngre, 13-åriga
son Fernando. Från Kanarieöarna kom han på 19 dagar
till Martinique, och därifrån styrde han mot Hayti,
dit nyss den nye ståthållaren OVANDO anländt med en
stor flotta. Han tilläts icke af denne att landstiga,
hvarföre han fortsatte åt väster, söder om Jamaica
och Cuba till närheten af Isla de Pinos, där han
tog af åt sydväst för att söka nya länder. I sista
dagarna af juli framkom han till Honduras kust och
kastade ankar ej långt ifrån det n. v. Trujillo. Hade
han nu följt kusten åt väster och norr, så skulle
han troligen hafva upptäckt Mexico, men i stället
drog han mot söder, passerade den 12 september
udden Gracias a Dios och sedan landet Veragua, af
hvilket Karl V gjorde ett hertigdöme, som år 1536
gafs åt Columbus ovärdiga sonson LUDVIG i utbyte
mot de viktigaste af de rättigheter, han ärft efter
sin berömda farfader. Han fortsatte färden utefter
Panamanäset till Puerto del Retrete, där han vände,
ehuru han ansåg sig nu vara icke långt från Ganges. På
återresan undersökte han närmare Veraguakusten,
som han med anledning af indianska meddelanden
trodde vara ett guldland och därför identifierade
med Ptolemæos gyllene Chersonesos. Ett försök att
här grunda en koloni misslyckades genom ett fientligt
anfall af de kringboende indianerna, och han måste
i slutet af april 1503 lämna Veragua samt därvid
öfvergifva ett af sina fartyg. Ett annat gick snart
därefter förloradt. Med de båda öfriga styrde man mot
Jamaica, men när man den 25 juni nådde denna ö, voro
fartygen så illa åtgångna af storm och vågor, att de
måste sättas på grund för att de ej skulle sjunka på
djupare vatten. Emellertid lyckades det för några af
besättningen att i ett par indianska kanoter taga sig
öfver till Hayti för att hos ståthållaren Ovando söka
hjälp. Denne gaf dock ingen sådan, men en af Columbus
folk fick på våren 1504 hyra ett mindre fartyg,
som den 28 juni afhämtade amiralen från Jamaica,
där han sålunda måst stanna ett helt år. Lyckligtvis
hade indianerna i det hela taget varit vänliga och
försett hans folk med proviant, men däremot hade ett
myteri bland besättningen måst med våld kurvas. Den 12
september lämnade Columbus för sista gången Hayti och
anlände i början af november till Spanien, nedbruten
och olycklig, sjuk till kropp och själ. Ingen
brydde sig längre om honom, drottning Isabella,
hans förnämsta beskyddare, dog några veckor efter
hans hemkomst, och hans klagoskrifvelser till konung
Ferdinand gjorde ingen verkan, utan frågan om hans
ersättningsanspråk förhalades i det oändliga. Sina
sista dagar framlefde han i Valladolid, och där dog
han äfven den 21 maj 1506, så godt som fullständigt
glömd af alla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
