Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 110. Isjungfrun - 4. Babette
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skurna trähus. Der uppe bakom granarna låg ännu morfaderns
hus, främmande bodde der. Barn kommo springande på
vägen; de ville sälja; ett af dem räckte fram en alpros, Rudy
tog den som ett godt tecken och tänkte på Babette. Snart
var han nere öfver bron, der de båda Lütschine förena sig;
löfträden blefvo talrikare, valnötsträden gåfvo skugga. Nu såg
han vajande flaggor, det hvita korset på den röda duken,
såsom schweizaren och dansken ha det, och framför honom låg
Interlaken.
Det var verkligen en praktstad, sådan som ingen annan,
tyckte Rudy. En schweizerstad i söndagsdrägt; den var icke,
såsom andra städer, en hop af stora stenhus, tung, främmande
och förnäm; nej, här såg det ut, som om trähusen uppe från
bergen hade sprungit ned i den gröna dalen, vid den klara,
pilsnabba floden, och stält sig i rad, litet ut och in, för att
bilda gata; och den präktigaste af alla gatorna, ja, den hade
vuxit upp sedan Rudy senast var här som liten; den tycktes
ha kommit till derigenom, att alla de vackra trähus, som
morfar hade skurit och hvaraf skåpet der hemma var fullt, hade
stält sig här och vuxit upp i kraft, såsom de gamla, äldsta
kastanjträden. Hvarje hus var ett hotell, såsom det kallades,
med utskuret träverk omkring fönster och altaner, utspringande
tak, så prydliga och sirliga, och framför hvarje hus en hel
blomsterträdgård, ut till den breda, makadamiserade landsvägen.
Längs med denna, men endast på dess ena sida, stodo husen;
de skulle eljest ha dolt den friska, gröna ängen midt framför,
der korna gingo med klockor, som klingade alldeles som uppe
på de höga alpbetena. Ängen var omsluten af höga berg,
hvilka midt framför liksom stego åt sidan, så att man
riktigt kunde se det skinande, snöklädda berget Jungfrun, det
skönast formade af alla Schweiz’ berg.
Hvilken mängd af granna herrar och damer från främmande
land, hvilket vimmel af landtbor från de olika kantonerna!
Skyttarne buro sina skottnummer i ring omkring hatten. Här
var musik och sång, positiv och blåsinstrument, rop och stoj.
Hus och broar voro prydda med verser och emblem; flaggor och
fanor vajade, bössorna knallade skott på skott; detta var den
bästa musiken i Rudys öron; han glömde vid allt detta helt
och hållet Babette, för hvars skull han dock hade kommit hit.
Skyttarne trängde sig fram till skjutning på tafla; Rudy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
