Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undersökning, som hittills kommit de nyare tyska munarterna till
del, och i synnerhet, att dialektordböckerna i regeln icke
upptaga de ord, som dialekterna hafva gemensamma med det
allmänna skriftspråket; därför kan man heller icke af dessa
ordböcker få veta, hvilka af skriftspråkets ord de
ifrågavarande dialekterna sakna. Samma brister vidlåda också en
stor del af de svenska dialektordlistorna.[1] Det är alltså
äfven ett för svenska förhållanden godt råd, Paul ger: att
man för ordboken skall i högre grad än hittills excerpera
sådana skrifter, som ega rent lokal karaktär, t. ex. vissa
meddelanden, notiser och annonser i lokaltidningar.[2]
Utom de skriftliga källorna finnes det, säger Paul, en
annan källa, som vid redigerandet af den Grimmska
ordboken blott otillräckligt anlitats, nämligen redaktörernas
egen språkkänsla. Om ock mera omedvetet, är det ju på
sin språkkänsla, en lexikograf bygger vid uppfattandet och
bedömandet af språkprofven. Det är också i sin språkkänsla,
som han eger en omedelbar uppfattning af ordens och
ordförbindelsernas usuella användning, under det att hvarje
särskildt språkprof erbjuder endast en occasionell.[3] Man
kan vidare experimentera med sin språkkänsla; så t. ex.
kan man utröna gränserna för ett ords (usuella)
betydelseomfång genom att för sig uppställa serier af besläktade
föreställningar och pröfva, hur långt ordet kan brukas om dessa,
ända tills man kan bestämma; på hvilken punkt i hvardera
riktningen af serien ordets användbarhet upphör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
