Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sak. Och dock torde lexikografen ej kunna slippa ifrån att
i någon mån inlåta sig på uppräknandet af dylika särskilda
moment i föreställningsinnehållet. Han måste ju t. ex. på
artikeln hund anföra en mängd i språket mycket gängse
bildliga uttryck eller liknelser,[1] hvilka utgå från de gamla, med
folkmedvetandet införlifvade föreställningarna om hunden, och
af hvilka hvarje särskild grupp får sin naturliga plats i
ordboken just efter anförandet af den folkliga föreställning, från
hvilken gruppen utgått. En något liknande uppdelning af
föreställningsinnehållet har stundom visat sig nödvändig i
Svenska Akademiens ordbok; se i synnerhet
underafdelningarna under afgrund 1 och 3 a.
Emellertid, att genom utförlig deskription söka redogöra
för allt, som ingår i folkmedvetandet, torde bli omöjligt, när
man har att göra med så innehållsrika begrepp som t. ex.
hund. Mycket måste uppvisas blott genom språkprofven,
som då måste väljas så, att de mångsidigt belysa ordets
innebörd.[2] Men därför att man icke kan få en adekvat
definition eller uttömmande deskription, är det väl icke
nödvändigt att, som Paul (s. 67) tyckes anse, utelämna all slags
förklaring (utom språkprofven); när ordet har flere andra
betydelser än den ifrågavarande svårförklarade,[3] är det icke
onödigt att åtminstone markera denna med en enkel
synonym, t. ex. »husdjuret Canis familiaris», genom hvilken
läsaren vid första ögonkastet kan skilja den från de andra.
Att vid ord, som beteckna naturföremål, anföra det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
