Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är förhållandet mellan vara och blifva (varda), stå och
stanna, tiga och tystna. Med förhållandet mellan svartna,
svärta och svart kan man jämföra det mellan stiga, höja
och hög eller mellan sjunka, sänka och djup. Många par,
till hvilka man å ömse sidor måste taga hänsyn, bilda
motsatserna. Genom jämförelse af de till begreppet motsatta
orden blir man uppmärksam på mycket, som man eljest lätt
förbiser. Härvid finner man, att stundom mot ett ord kunna
stå flere andra, hvarigenom olika betydelsesfärer inom det
förra afsöndras från hvarandra, t. ex. gammal med
motsatserna ny, färsk och ung; tunn med tjock och tät; hög med
djup, låg, ringa (t. ex. »straff»), enkel eller elementär (jfr
»den högre matematiken»), ödmjuk o. s. v.[1] Ord, som
beteckna mellanstadier, hafva motsatser i två riktningar, t. ex.
ljum är motsats mot varm, men äfven mot kall[2]; allt efter
som motsatsen i den ena eller andra riktningen framhålles,
blir betydelsen af ordet modifierad. När ett ord icke har
en motsats, som motsvarar hela omfånget af dess betydelse,
utan blott partiella motsatser, så kan det, om det ofta
sammanställes med en af dessa, blifva inskränkt till sin
betydelse, i det blott den del af betydelsen, som bildar motsatsen,
framstår såsom väsentlig och de öfriga delarna efter hand
alldeles utplånas. Sålunda uppstår betydelseändring. I sin
grundbetydelse bildar stå motsats ej blott mot gå och andra
verb, som beteckna rörelse, utan äfven mot verb, som
angifva hvila, t. ex. sitta, ligga, hänga. Nu kan visserligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
