Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
E. HILDEBRAND. 38
förlofvade, som vore vid skeppet.–-Och en stund
derefter finge vi se H. K. Majits lilla snäcka, den kände vi igen pä
flaggen. Då begynte hvar man at fråga, om skrifvaren, [som
skulle komma med kommissionen], intet hade kunnat fået ånnen
bået än konungens till oss. Y i fingo sedan se II. K. M:t i en
slät grå resek ladning, och då kunde man väl tro hvart det skulle
gälla. Den, som då icke blef lustig, fans intet innen bords.
Men jag menar, der blefve somlige af K. M:ts medfölje
stoer-ögde, som intet hade preparerat sig till en sådan resa, serdeles
en menlös bonde, benämd Nils Eriksson, i Dalahamn hemma,
som H. K. M:t tog med sig på båten till att styra. Hvarken
han eller någon slapp sedan i land, på det att det icke skulle
blifva uppenbart. Så frågade jag honom och bad honom hafva
ett godt mod; han skulle intet länge blifve bort o. Hvartill han
svarade med bedröfvet hjerta och sade han var väl till freds,
som han ville säja: det jag skall göra gör jag gerna. Två båtar,
som följde H. K. M:t till skeppet, finge orlof, den ene utan
husbonde till land, den andre neder sänkt och sänd ad inferos.
När det var alt så bestäldt, begynte H. K. M:t till att
com-mendera och fråga, huru det stod till på skeppet både med ett
och annet, 0111 proviant, om krigsmunition, om portarne till
stycken [kanonerna] vore väl tilldrefne, om skeppet var väl rent
gjordt, om de hade compasser i förråd, om skeppet var väl tätt,
om de hade sågebräder till att täppa hål med, om någre blefve
oförmodeligen skjutne genom skeppet, om någen var sjuk på
skeppet; om de hade bramsegel, om såpe och om kökfett till
att smörja masten och rullerna med, rätt som det hade varit
en indiansk skeppskaptein: der jag mig mest öfver förundrade
att H. K. M:t visste namn på alt det der var, löst och fast,
tackel och tyg, stora och små segel. Sedan blef anker loft,
vinden var god, men icke stark, hvarföre steg H. K. M:t i
espin-gen, drog omkring skeppet efter sjöfoglar och sköt strax en and.
Sedan begynte vinden stärke sig; då kom H. K. M:t öfver bord
igen; emot aftonen sent löpe vi utur skären.»
Den 5 maj närmade sig skeppen den tyska kusten.
Bekymmer, hvar konungen skulle stiga i land for att säkrast undgå
ali uppmärksamhet. På Rygen hade han vid den förra resan
landat, och man önskade derföre undvika ön, men vädret gjorde
att det icke kunde ske. Skeppen fingo befallning att sex dagar
före midsommar infinna sig utanför Rostock eller Wismar, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
