Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l xxviii
öfversigter och granskningar.
statsmaimaskicklighet, att han lyckades korsa dessa försök och i stället
genom en klok kompromiss förena cle tre stormakterna om den s. k.
Haagerkonserten af d. 11 21 Maj 1659, på hvars grundval de skulle
diktera freden för Nordens monarker. I den mån republikanska
statsskicket i England började vackla, förstod de Witt att skärpa den
första konserten genom tvänne följande tillägg, afsedda att gynna
Danmark.1) Och denna ståt som ej längre hade något att hoppas
af egna krafter gaf då efter. Men Karl X:s stolta sinne kunde ej
förlika sig med tanken, att tvänne republiker skulle diktera
lagar för den konung som förde Sveriges segervana svärd. Han fick
dock erfara, att ingen, så mäktig han än trodde sig vara, kunde
ostraffadt i längden kränka Europas jämvigt. Nederländerna trädde ånyo
in på stridsplatsen, och förlusten af Evn visade alltför tydligt det
vanmäktiga i fortsatt strid. Midt i denna oafgjorda ställning
bortrycktes Karl X plötsligt af döden, och frederna 1660 återstälde den
jämvigt i Östersjön för hvilken Nederländerna kämpat; särskildt
innehöll freden i Köpenhamn2) ett uttryckligt upphäfvande af den 3:dje
punkten i Roskildefreden om främmande fiendtliga flottors
utestängande från Östersjön.
Samma år, som såg Nederländerna på höjden af makt vid
afslutningen af det nordiska kriget, där de för de krigförande förkunnat sitt :
hitintill och icke vidare, bevittnade en annan tilldragelse, som i
sjelfva verket för de Witts politik innebar en dylik varning, nämligen
den stuartska restaurationen i England. Denna händelse gaf ett
mäktigt stöd åt det oraniska husets anspråk: Vilhelm III var Karl
II:s systerson; och den senares nederländska politik utvecklade sig
snart till att. med ett enda kort undantag (1668), blifva en fortsatt
fientlighet, så länge de Witt stod vid statsrodret. Också var denne
långt ifrån blind för restaurationens betydelse. Seklusionsakten
återkallades, men i öfrigt sökte han komma ifrån med halfva löften.
’) Förf. återgifver (I. s. 254, 55) Haagerkonserternas innehåll både
otydligt och oriktigt, såsom synes af en jämförelse mellan hans framställning och
följande korta redogörelse för deras innehåll. För sto. konserten (11,21 Maj)
stipulerade 3 veckors vapenhvila och att efter dess förlopp man icke skulle bistå
den af konungarne, som vägrade ansluta sig. Elucidationspunkternas antagande
af Sverige ingick bland vilkoren. Ben andra (14/24 Juli) bestämde, att
Trondhjems län i Norge skulle återställas (hittils hade England och Frankrike, trots
Nederländernas alla försök, upprätthållit Koskildefreden som basis) och att man
efter 15 dagars afvaktan skulle betvinga den som motsatte sig. Den tredje (25
Juli/4 aug.) innehöll att tvångsåtgärderna skulle begynna genast efter de 15
dagarnes utlöpande.
2) Oförklarligt är oss, hvarifrån förf. fått sin uppgift att Danmark i
denna fred »återfick sina inkomster i Sundet mot en årlig afgift af 35,000
riksdaler». Misstaget härstammar tydligen från en ursprunglig missuppfattning af den
§ i fredslutet som bestämmer, att aldenstund Kungen af Danmark af gammalt
uppbär en afgift i Sundet för underhåll af fyrarne vid dess stränder, skall han
hädanefter betala 3,500 riksdaler årligen tili Sverige, som numera har att
underhålla fyrarne på östra sidan. — När förf. låter Elbingertraktaten med dess
elucidatloner ratificeras i samband med Köpenhamnfreden, vilja vi anmärka,
att detta, såsom äfven synes af Aitzema, skedde redan i Karl X:s tid 29 nov. 9
dec. 1659, ehuru den visserligen ej skulle få träda i kraft, förr än freden
blifvit sluten mellan Sverige och Danmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
