Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefèvre pontalis, jean de witt.
lxxxvii
Det var för visso en dålig politik. Man kan ej annat än instämma
i förf:s åsigt, att storpensionären nn bort uppbjuda sina krafter för
att återinsätta prinsen i hans ärfda rättigheter, men under
förmynderskap af Generalständerna. »Genom att sålunda besegla förbindelsen
mellan den republikanska friheten och den oraniska furstemakten skulle
han kunnat finna en lösning af alla de svårigheter, som han hade att
öfvervinna och för hvilkas tyngd han slutligen dukade under. Han
nöjde sig med en stundens utväg och såg en lösning i hvad som blott
var ett uppskof». Det hade varit så mycket vigtigare att göra ett
slut på den inre tvedragten, som Ludvig XIY:s offensiva planer mot
spanska Nederländerna redan tidigt blefvo för de Witt bekanta.
Under det han emellertid, ehuru förgäfves, sökte anlita alla
möjliga utvägar för att gifva Ludvigs ärelystna afsigter en för republiken
mindre farlig riktning, fann han sig i stället snart invecklad i ett nytt
krig med England. Hïdlka motiv utom illviljan som drefvo Karl II
till detta anfall, medgifver ej rummet att här anföra, lika litet som
att beröra gången af denna väldiga sjöstrid, i hvilken de Ruyter, Tromp
m. fl. så ärofullt häfdade nederländska flaggans gamla rykte. I
afseende på de bägge makternas samtida täflan att vinna bundsförvandter
kunde förf. haft mera att meddela, om han känt Carlsons arbete. Nu
är vår allians med England af år 1665 honom obekant, han förbigår
svenska expeditionen till Bremen, hvilken hängde som ett åskmoln
öfver grannarne, ej minst Nederländerna, och det därpå följande
besynnerliga omslaget i vår yttre politik skulle i så fall kunnat ställas
i en klarare dager ; ej häller tyckes han afveta, att Ludvig XIY redan
om sommaren 1666 sökte vinna Sverige för sina planer på spanska
Nederländerna, Sjelfva kriget är omsorgsfullt skildradt och likaså den
återverkan som de politiska förvecklingarna på det samma utöfvade.
Ingen skall utan djupaste intresse läsa skildringen af huru de Witt
midt under fredsförhandlingarna med England, då han ser franska
härarne rycka in i Belgien, uttänker och slår det djerfva slag, som
verkligen tvang hans motståndare till freden i Breda, 2)
Han tycktes nu hafva fria händer för att afvärja den fara som
låg i Ludvig , XIY:s nyss nämda angrepp på Belgien. Eör ingen
nederländsk statsman kunde det vara en likgiltig sak om det
mäktiga Frankrike skulle blifva republikens omedelbara granne, om
möjligen Scheide skulle Öppnas och sålunda Antverpens uppblomstrande
undergräfva Amsterdams öfvervälde på handelsmarknaden. Men att
Då förf. här låter Clarendon vara en motståndare till Dünkirkens
försäljning och kriget mot Nederländerna hade det varit önskligt att se bevisen
anförda, emedan hvad man hittils känner talar för motsatsen.
2) Förf. säger oriktigt, att den mildring i navigationsaktens bestämmelser
som i freden innehölls, besiod deri ’) att republiken fick till England införa
produkter från sitt eget område, 2) att denna rätt utsträcktes till varor från Belgien
och Tyskland. Det är dock känd sak, att det förra var i sjelfva
navigationsakten medgifvet och att Bredafreden utsträckte rätten endast till tyska, produkter.
— Förf. kunde och gerna meddelat att den samtida traktat mellan Nederländerna
och Sverige, som han i förbigående omnämner, innehöll ingenting mindre, än
upphäfvande af Elbingereliicidationerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
