Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
S. J. BOETHIUS.
förslag i religionsfrågan bifölls i alla tre svaren, ehuru med
afseende på landsförvisningen presterna begärde, att något längre
respittid än sex veckor skulle medgifvas, och borgarnes utlåtande
möjligen kan anses något obestämdt. För de tre anklagade
herrarne och dem, som försuttit riksdagen, inlade presterna en
förbön, men de andra hänsköto deras sak till regeringen. Att
hertigen borde hafva ersättning för sitt omak, erkändes i alla
tre svaren, men med afseende på medlens anskaffande hänvisade
presterna till samtliga ständernas betänkande efter en ytterligare
utredning af hertigen och rådet samt möjligen till en
underhandling med konungen; borgarne hemstälde frågan till denne, och
bönderna lofvade förena sig med de högre ständerna, ehuru de
för sin del yrkade på indragning af onyttiga förläningar. Det
sistnämnda påyrkades äfven af borgarne, nämligen för att
bereda medel till riksskuldens betalande,
Hvilken roll spelade emellertid riksråden under de
förhandlingar, som funnit sitt uttryck i de nu anförda svaren eller som
af dem föranleddes? Enligt tidens uppfattning borde de hafva
uppträdt såsom ständernas själfskrifna ledare; af alla deras
politiska traditioner, deras försigtiga skaplynne, ja deras egna ord
var det att vänta, att de på sådant sätt skulle sökt utöfva detta
sitt ledarekall, att de hos ständerna motarbetat dessa hertigens
propositioner, som de ej på egen hand mäktat förhindra. Knut
Persson berättar oss imellertid, att de i stället iakttagit en
nästan fullständig passivitet; visserligen genom drotsen uppmanat
ständerna att »väl betänka hvad för svar som de ville gifva på
furstens inlagda punkter», »hvaröfver de själfva vore nogsamt
bekymrade», men att de härvid, trots ständernas begäran, ej meddelade
sin egen åsigt, hvadan »alltså blef skjutet ifrån rådet till
ständerna och åter ifrån ständerna till rådet igen uti några dagar.» 1)
Förklaringen till ett så oväntadt uppträdande å herrarnes sida
kan endast ligga i den osäkra ställning, hvari de befunno sig
till Sigismund i följd af dennes förut visade onåd samt hans
tystnad med afseende på riksdagsfrågan. Då de nü ej kunde
åberopa sig på hans mening därom, ja ej ens vara vissa på att
ej från detta håll mötas med samma ogunst som hittills, äfven
om de gjorde sig till kämpar för konungens rättigheter, har an-
1) Knut Perssons sanningsenlighet i denna punkt kan ej misstänkas, ty på
grund af hela syftet med hans berättelse låg det i hans intresse att söka
framställa herrarne såsom så ifriga försvarare som möjligt af konungens sak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
