Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
s. j. »oliTHiijs
Visserligen heter det hade i riksdagsbeslutet och i testamentet,
att ständerna skulle »styrka» de kvinliga artvingarna »vid allan
kunglig rätt efter Norrköpings arfforening», och i testamentet,
att Karl XI:s kvinliga arfvingar skulle hafva samma arfsrättighet
till riket, som konung Gustaf Adolf i 1634 àrs regeringsform sin
dotter »tillegnat», och detta var just den, som bestämts 1604.
Men i båda handlingarna tillförsäkras arfsrätten ät Karl Xl:s
»barn och efterkommande, sä länge någon af dem öfverlefver*,
och under detta uttryck synas sa väl gifta prinsessor soin deras
barn böra inbegripas. Det är därför möjligt, att Karl Xl:s och
ständenias afsikt var att utBträcka arfsrätten till alla den förres
ättlingar pä kvinnolinien, och att. då de åberopade 1604 års
arfTörening, de gjorde det, ej tör att fullständigt återupplifva
denna, utan endast tör att däri få ett historiskt stöd för den
kvinliga tronföljden.1 livad äter angår ordningen mellan de
sa-lunda alla arfsberättigade »kvinkönsarfvingarna», skulle då, just
till följd af frånvaron af bestämmelser därom, det kunna anses,
att man tänkte sig förstfödslorätten såsom själf klar, då den var
stadgad tör den manliga tronföljden. I sådant fall blef Karl
Fredrik, såsom den äldsta systerns son, den laglige tronföljaren,
och detta var också hans och hans vänners uppfattning.
Men en tolkning var äfven möjlig, enligt hvilken tronföljden
tillkom Ulrika Eleonora oaktadt hennes giftermål, och denna
utvecklades af Kongl, rådet N. Tessin i ett betänkande, som han
den 25 april 1714 afgaf med anledning af prinsessans farhågor,
att hon genom detta — då ännu blott ifrågasatta — giftermål
skulle förspilla sin arfsrätt.2 Han ansåg, att Norrköpings
arfforening fortfarande var den gällande normen, emedan »salig
konung Karl XI berättas i sitt testamente alldeles hvad
successionen anbelanger skola hafva blifvit vid Norrköpings beslut», d. v. s.
han ansåg, att konungadöttrar men ej deras barn hade arfsrätt,
och pä denna grund fränkände han Karl Fredrik sådan.
Härmed var dock prinsessan icke hjälpt; dä giftermålet just stred
mot samma successionsordning, men detta ansåg han ej hafva
något att betyda, då konungen gifvit sitt samtycke därtill och
»ständerna all sin rätt transporterat inpå konungen», så att denne
1 Äfven vid ett unn ut tillfälle har en äldre tronftiljdsorduing åberopats så-
som stöd för en därifrån afvikande yngre, nämligen i 1772 års regeringaform,
hvilken, ehuru den blott erkände manlig tronföljd, dock förklarade, att
»auecea-sionsrättigheten blifver enligt det aoni Norrköpings beslut år 1604 stadgar».
3 Tryckt i Geijers Acta et litteris ad historiam snecanam s. 66.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
