Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bestämda perioder för den svenska riksdagens sammanträde 155
Förmodligen har regeringen 1646 begagnat sig af sin rätt att
få bevillningen förnyad utan ständernas sammankomst, ty nästa
riksdag sammanträder först 1647 den 13 januari. I bevillningsfrågan
fattar denna samma beslut som så många föregående d. v. s. gifver
bevillning för två år, såväl utskrifning som boskapsskatt och
råg-hjälp.1 Någon debatt i fråga om tiden finnes ingenstädes refererad,
icke heller fins denna sak omnämnd i adelns svar, utan vill det synas,
som om regeringen tagit för gifvet, att bevillningen skulle gälla i två år.2
Påföljande riksdag sammanträdde regelrätt i början af 1649, den 15
januari. Beslutet om bevillningsperioden blef omsider det sedvanliga,
d. v. s. 2 år, 1649 och 1650.3 Alldeles utan debatt gick det dock icke
denna gång: både af adeln och prästerna hade ettårig bevillning blifvit
föreslagen men frågan därom hade dock fått förfalla, hos adeln på
grund af att »H: Landtm: hölt för bäst, att man besluthe på 2 åhrs
tidh, effter Cronan behöfde medel så väll i fredligh som feigde tidh.
Kunde thå adeln förskonas för en straxt der på fölliande riksdagh».4
Med anledning af drottningens kröning — en akt, om hvars
snara firande ständerna vid flere föregående riksdagar gjort
anhållan — sammanträdde nästa riksdag såsom bekant redan på
sommaren 1650. Bevillningsfrågan under denna riksdag hör till dess
ej minst invecklade. För en noggrann utredning af dess olika
utvecklingsskeden torde här ej vara rätter plats. Vid en hastig
öfverblick finner man, att under det de olika ståndens svar på den kungl,
propositionen innehålla så olika tidsbestämmelser som »till näste
riksdagh», 1 år, 2 år oeh 4 år äfvensom öfverlämnande af denna sak
åt K. M:t ... af hvilka dock tvåårsperioden är den oftast
förekommande och en gång finnes vara motiverad af det gamla skälet
att man icke skulle »behöfwa för den sak så snart komma på
herre-dagh» ... så eger riksdagsbeslutet blott i ett fall den sväfvande
tidsbestämmelsen »intill nästkommande riksdagh» och i alla de andra
ingen.5 Hvad som i fråga om tiden verkligen ar innebörden i 1650
års bevillningsbeslut, är mig sålunda omöjligt att här afgöra.
Det egendomliga slut, hvartill frågan på detta sätt kommit 1650,
föranledde regeringen att i propositionen till 1651 års utskottsmöte
framlägga sin önskan om nv bevillning. Frågan fick emellertid
förfalla, ty ständernas representanter, särskildt de två ofrälse ståndens,
afböja att gå in på bevillningar pä ett utskottsmöte. Dess beslut
innehåller därför den bestämmelsen, att bevillningsfrågorna, i hvilka
samtliga ständerna vore intresserade, skulle uppskjutas till nästa riksdag.8
1 Stiernman, II, sid. 1089, 1090. — 2 Möjligen kan dock tidsbestämmelsen
anses innesluten i den hänvisning till 1643 års beslut, som flerstädes förekommer i
riddarhusprotokollen. Ridd. Prot., IV, 1, sid. 41, 98. — 3 Stiernman, II, sid.
1122. Om boskapsskatten nämnes dock i beslutet icke uttryckligen, att den gafs
på två år, men att så var förhållandet, framgår af adelns svar, där detta
uttryckligen säges. Ridd. Prot., IV, 1, sid. 237. Råghjälpen utgöres icke vidare. —
4 Ridd. Prot., IV, 1, sid. 160, 161. — » Ridd. Prot., IV, 2, sid. 314, 337, 392,
467, 471, 477, 479, 484, 486. Stiernman, II, sid. 1165, 1166. — 8 Stiernman,
n, »id. 1180, 1181. Jfr Söderberg, Utskottsmötet 1651 och Riksdagen 1652,
Sthlm 1877, sid. 16-21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
