- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
xiv

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Register - Månförmörkelser ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— libration 122;
— omlopp kring jorden 122;
— sedd i en vanlig kikare 121, fig. 48;
— spektrum 647;
— synbar storlek i jämförelse med fixstjernorna 689;
— tillståndet derstädes 121;
— tyngdkraftens inflytande 3;
— utgår derifrån värme till jorden? 214;
— utseende vid månförmörkelse 131;
— jfr Bimånar, Fullmåne, Månar, Nymåne.
Månförmörkelser 129 — 131, fig. 53.
Mångloria 706.
Mångårdar 704, fig. 145, 146.
Månlandskap 121, fig. 50.
Märkbläck, märkning med 1196, 1198, 1199;
— sammansättning 1197.
Märklut 1196, 1198.
Märkning med märkbläck 1196, 1198.
Mäsk 1284.
Mässing 1166;
— värmeledningsförmåga 519.
Mässingsinstrument, tonernas åstadkommande 200.
Mönja 1101, 1172.

Nafta, se Bergolja.
Natrium 1001;
— beståndsdel i solen 653;
— spektrum 652.
Natriumljus 652.
Natron, beståndsdel i vatten 1012;
— fettsyradt 1118;
— kaustikt 997;
— surt, kolsyradt 1268.
Natronglas 1100.
Nattdjur, pupill 682;
— synförmåga i mörker 682.
Nattmoln 926.
Nattrerer, förtätning af kolsyra 437.
Naturen, kolsyrans rol 1059;
— organiska grundämnen 1233.
Neapel, Fata Morgana 711;
— hundgrottan 1056, 1060.
Nebulosor (stjernbilder) 88, 718;
— gasformiga 88;
— ringformiga fig. 36;
— solsystemet som en gasformig nebulosa i verldsrymden 91, fig. 38;
— talrikhet 89;
— jfr Andromeda, »Grab»-nebulosan.
Nederbörd, beteckning å synoptiska kartor 977;
— å en gifven ort 931;
— jfr Regn, Snö.
Neptunus (planet) 136;
— månar 139.
Nervelement, näthinnans 699, fig.137.
Nerver, förmåga att fortleda intryck 790;
— jfr Synnerv.
Nevados, snögräns 561.
Newall, refraktor 717.
Newcomen, ångmaskin 54.
Newton, emissionsteori 583;
— gravitationslag 3, 139;
— kometobservationer 146;
— om diamanter 1037;
— om jordens dragningskraft 3;
— — rotation 106;
— om kroppars färg 691;
— om solljuset 639;
— — om spektralfärgerna 642;
— om värmet 209.
Nickel 1001;
— beståndsdel i solen 653;
— i legeringar 1163.
Niepce, N., fotograferingskonstens uppfinning 1207.
Nimbus (regnmoln) 926, fig. 248.
Nitrat 1033.
Nitrobenzol 1297.
Nitrocellulosa, se Bomullskrut.
Nitroglycerin 404, ]033;
— jfr Sprängämnen.
Nivellering, se Afvägning.
Nobel, dynamit 405.
Noder 108, 129, 130.
Nodlinie 108.
Nollet, alliance-maskin 859.
Nordamerika, qvicksilfver 1184.
Nordpol, magneters 721.
Nordpolen, dagens längd 112;
— magnetiska 727, 731.
Nordsjön, salthalt 1023.
Normal 628, 633, 709.
Normalljus 606.
Norrsken 807, 875, fig. 192;
— höjd öfver jordytan 809;
— olika talrikhet 810;
— uppkomst 808;
— jfr Sydsken.
Norrskensbågar 807, fig. 193.
Norrskenskrona 807.
Nutation 116.
Nya stilen, se Stilen.
Nyckel å telegrafer 865.
Nymåne 123.
Nysilfver 1167;
— värmeledningsförmåga 519.
Nålpar, astatiskt 836, fig. 206.
Närsynthet (myopi) 666;
— ljusstrålarnas gång i ögat 666, fig. 127.
Näthinna (ögats) 660, 661;
— bildernas aftecknande 663;
— ej öfver allt lika känslig 671;
— färguppfattande nervelement vid färgblindhet 699, fig. 138—140.

Objektiv 719;
— i kikare 716.
Oceanen, salthalt 71.
Oersted, elektriska strömmens magnetiska inverkan 834, 852;
— experiment med elektriska strömmen 834, fig. 203.
Ohm, ohmska lagen 830, 833.
Okular 718, 719;
— i kikare 716.
Olbers, Pallas’ upptäckande 140.
Oledare för elektricitet 735, 736,742.
Olein, beståndsdel i fett 1290.
Olja, brinnande, släckning 292;
— lågans uppkomst 335;
— skyddar mot vattens tillfrysning 554;
— upptagande i veken 337;
— jfr Berg-, Gas-, Lin-, Mandel-, Palmolja.
Omlopp, månens 122;
— sideriskt o. synodiskt 122.
Opal 1098.
Opposition 123, 126.
Organismer, lefvande, förruttnelse 1315:
— jfr Ämnen, organiska.
Orgelpipor 200, 202, fig. 72, 73;
— luftvibrationer, uppkomst 200.
Ormbunkar 1044, 1228.
Oro, balans 418;
— i ur 14.
Os, se Kol-, Lamp-, Ljusos.
Ost, blåsor 1272;
— egendomlig lukt 1271;
— sammansättning 1271;
— jfr Mesost.
Ostindien, diamanter 1041;
— kalisalpeter 1114;
— tenn 1177.
Ostlöpe 1305.
Ostämne, se Kasein.
Oväder, förebud 926.
Oväderscentrum 984;
— ett annalkande, inflytande på väderleken 985;
— jfr Stormcentrum.
Ovädersmoln 926, fig. 246.
Oxar, arbetsförmåga 49.
Oxdrifvaren (stjernbild) 78.
Oxen (stjernbild i djurkretsen) 117.
Oxider 1005.
Ozon 762, 794, 795.

Pallas (planet) 140.
Palmer 1228.
Palmitin, beståndsdel i fett 1290.
Palmolja 1291.
Pannsten 1018.
Papin, båtars framdrifvande med ånga 60;
— gryta 478;
— ångmaskin 54.
Papper 1234;
— fotografering å 1207;
— förkolnande 483;
— hvitt, strålningsförmåga 567;
— ritpapper, fuktas före sättandet på ritbrädet, hvarför? 428.
Pappersark, fastnar vid väggen, när det strykes med handen, hvarför? 746;
— rullar ihop sig i solen 427.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free