Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Register - Växtfärger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— gröna färger, härledning 695;
— kasein 1251;
— kolsyrans upptagande och fördelning 1061;
— skyddande mot frost 917.
Växtfärger 1076.
Växtämnen, elektriska ledare 736.
Vört 1285.
Xantin, beståndsdel i kött 1298.
Ylle, värmeledningsförmåga 542.
Young, om ljusets rörelse 583.
Ytblixtar 767, 770.
Ytor, blanka, upphettas mindre än skrofliga 574.
Zigzagform, blixtens 769.
Zink 1001;
— amalgamering 824, 825;
— beståndsdel i solen 653;
— egenskaper 1181;
— grundämne 991;
— ledningsmotstånd 831;
— smältpunkt 509.
Zinkblende 1179.
Zinkhvitt 1183.
Zinkkärl 1182;
— jfr Kokkärl.
Zinkmalmer 1179;
— svenska, utföras till Belgien, hvarför? 1180.
Zinkoxid 1183.
Zodiak, se Djurkrets.
Zodiakalljus 153.
Zonen, heta 113;
— jfr Zoner.
Zoner, jordklotets fem 113, fig. 47;
— kalla 113;
— solbågarnes dagliga ändringar 114;
— jfr Zonen.
Åkning, hastig, under åskväder 787.
Åmmeberg, blyglans 1169;
— zinkblende 1179.
Ånga, drifkraft för båtar, Papins idé 60;
— ej synlig invid ångventilen 495;
— försvinnande i luften 496;
— hetare under högt tryck 440;
— hvarför synlig, då den strömmar ur en ångpanna? 494;
— skilnad från gas 436;
— jfr Vattenånga.
Ångbåtar, första, konstruerande 60.
Ångmaskiner 53;
— första användande i industriens tjenst 54;
— hvarför skorstensröken stundtals svart? 299;
- jfr Lokomobiler, Lokomotiv.
Ångpannor 53, 59, fig. 24;
— explosion 493, 512;
— utströmmande ånga synlig, hvarför? 494.
Ångström, Spektralanalyser 650, 652, 653.
Ångvagnar, uppfinnande 58.
År, borgerligt 120;
— sideriskt 119;
— tropiskt 119, 120;
- jfr Ljus-, Skottår.
Årsbokstaf i kontroll 1209;
— kontrollårets beräknande 1210.
Årstider 110, 120, fig. 46;
— olikhet 109;
— jfr Höst, Sommar, Vinter, Vår.
Åska 774;
— deraf dödade personer, tabell öfver 786, 791;
— nedslående 779;
— jfr Blixtar, Åskdunder, Åskmoln,
Åskslag, Åskväder.
Åskdunder 775, 776 ;
— afstånd för att höras 776;
— hastighet 774, 775;
— orsaker 774;
— jfr Åska.
Åskledare 797—803, fig. 189;
— jordledning 802;
— Melsens 803, fig. 190;
— skydda ej alltid byggnader 800.
Åskmoln 763, 777, 926;
— jfr Åska.
Åskslag 779, 780;
— deraf i Sverige dödade, tabell 786, 791;
— död deri smärtfri 790;
— Svafvelsyrlighet 794;
— jfr Blixt, Åska.
Åskväder 765, 778, 791, 946;
— afståndets beräkning 777;
— elektrisk företeelse 764;
— olika tillflyktsorter 783—789;
— skydd under 784;
— uppkomst 763;
— utbredande sig öfver ett landskap fig. 182;
Ädelstenar, konstgjorda 1107;
— jfr Agat, Ametyst, Briljanter, Diamanter, Kalcedon, Rosenstenar, Rubiner, Smaragder, Topaser.
Ägg 527;
— albumin 1250;
— beståndsdelar 1253, fig. 284;
— elektriskt 759;
— färska, kalla i tjockändan 537;
— förorsaka silfverskedars svartnande, hvarför? 1190;
— gamla, lättare än färska 1256.
Ägghvita, beståndsdel i öl 1288;
— — i blodet 1257;
— skilnad från äggula 1254.
Ägghvitekroppar, se Protein.
Ägghviteämnen (vitellin) 1242,1254
— jfr Gluten.
Äggskal, bildande 1255.
Äggula, skilnad från ägghvita 1254.
Ämnen, antiseptiska 1309;
— organiska, skyddande från jäsning och förruttnelse 1309;
— se Organismer.
Äpplen, stekta, bli mjuka och skrynkliga, hvarför? 386.
Ärter, kasein 1251.
Ättiksyra 1279.
Ättiksyrejäsning 1304.
Ödlor, jättestora, från sekundära formationen 1228.
Öfvergångsformationen 1228.
Öfverkylning 230, 945.
Öfversynthet (hypermetropi) 667;
— ljusstrålarnes gång i Ögat 667, fig. 129.
Öfvertoner 192.
Öga, ackommodation 666—668;
— axel 673;
— bedömande af afstånd 673, fig. 132;
— beståndsdelar 661;
— bildernas afteckning på näthinnan 663;
— — uppkomst 662, fig. 124;
— blinda fläcken 671, 672;
— efterbilder 683;
— färgblindhet, näthinnans färguppfattande element 696, fig. 138—140;
— genomskärning 660, fig. 123;
- gula fläcken 671, fig. 123;
— hvarför det lyser till deri vid slag eller gnuggning 684;
— hvarför smärta vid föremåls betraktande på nära håll? 664;
— inrättning 660;
— ljusintryck af i luften hastigt kringfördt glödande kol 676;
— ljusstrålarnes gång 666, 667, fig. 126, 127, 129;
— närsynt 666;
— seende med två ögon 673, fig. 131;
— ser föremålen rättvända, ehuru bilderna i ögat äro omvända 670;
— starkt ljusintrycks verkan 678—680;
— synförmåga i ett skumt rum 681;
— öfversynt 667.
Öklimat jämnare än fastlandsklimat 582.
Öknar, hägringar 710, fig. 149, 152.
Öl, beredning 1285.
— bornering 1062;
— hufvudbeståndsdelar 1288;
— surnande 1290;
— tillsättning af humle 1287.
Öra, ljudets fortplantning 172.
Östersjön, salthalt 1023.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
