Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Register - Wiesbaden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wiesbaden, källornas temperatur 547.
Vigt, förhållande till kroppars kraft o. hastighet 20;
— kroppars 10;
— minskning i torrt klimat 458;
— o. massa, skilnad 21;
— snös 232;
— specifik 70, 71;
— — jfr Täthet;
— vattens 232;
— vattenångas 956, 983;
— jfr Tyngd.
Viken, Bottniska, salthalt 1023.
Wilcke, elektrofon 750;
— om norrskenet 808.
Vildar, åstadkommande af eld 369.
Wilde, elektromagnetisk induktionsmaskin 861.
William, försök med is som sprängkraft 234.
Wilson, om åskledare 799.
Vindar 950;
— blåsa snedt in mot stormcentrum 979;
— hastighet o. styrka 952;
— orsaker 955;
— riktning 951;
— — jfr Väderstreck;
— riktning o. styrka, betecknande å synoptiska kartor 977;
— skingrar dimma 915;
— tryck och verkningar 952;
— jfr Föhn-, Landvind, Monsuner, Passadvindar, Samum, Sirrocco, Sjövind.
Vindfana (vindflöjel) 953, fig. 254.
Vindspel 34, fig. 15—17.
Vindstillans region, åskväder 778.
Vinfläckar, verkan på marmorskifvors polityr 1063.
Vintergatan 86, 90.
Vintern 109, 110, fig. 46;
— kall, hvarför? 109;
— kortare mot sommaren, orsak 110;
— jfr Årstider.
Vintersolstånd 109, 110, fig. 46.
Violettblindhet 699.
Visartelegrafer 873.
Vismut 838;
— i legeringar 1163;
— värmeledningsförmåga 519.
Vitellin, se Ägghviteämnen.
Wollaston, Spektralanalyser 647.
Volt (elektromotorisk kraft) 826,827.
Volta, elektrofon 750;
— galvanism 811;
— kondensationselektroskop 755, fig. 172
— stapel 812, 814—816, fig. 194:
— vätgaspistol 761, fig. 180, 181.
Voltainduktion 858.
Voltameter 835, fig. 204.
Vulkaner 1232;
— i verksamhet fig. 278;
— utbrott, orsak 1232;
— — jfr Eruptioner.
Våg, dubbelvägning 31;
— romersk 32, fig. 14;
— vanlig, sätt att undersöka, om armarna äro lika tunga 30.
Vågen (stjernbild i djurkretsen) 117.
Vårdagjämning 109, 110, 120, fig. 46.
Vårdagjämningspunkt 109.
Våren 109, 110, fig. 46;
— jfr Årstider.
Väder, förutsägelser 471;
— jfr Väderlek.
Väderlek 874;
— ett annalkande, oväderscentrums inflytande 985;
— förutsägelser 976;
— — jfr Väderleksmärken;
— meteorologiska omständigheter 975;
— månens inflytande 125;
— vid barometermaximum 986;
— jfr Väder.
Väderlekskartor, vindstyrkans angifvande 952;
— se Kartor, synoptiska.
Väderleksmärken 705, 706;
— jfr Väderlek.
Väderlekstaflor 471.
Väderqvarnar 51, fig. 256.
Väderqvarnsvingar, hvarför skefva? 973;
— hvarför yta af segelduk? 974.
Väderstreck (vindriktningar) 729, 951.
Väduren (stjernbild i djurkretsen) 117.
Vändkretsar 113;
— norrsken sällsynta 810.
Värme 209—582;
— alstring genom mekaniska anordningar 362;
— bindande, då en vätska afdunstar 467;
— frigörande, då vattnet fryser 251;
— förbrukning vid kroppars smältning 382;
— förändringar hos kroppar 211;
— hvad dermed förstås 209;
— kroppars ledningsförmåga 516;
— »latent» eller doldt 221;
— ljust 575;
— »mörkt» 575;
— reflexion 576, 577;
— rums, hetare än menniskokroppens, uthärdlig, hvarför? 531;
— — jfr Kroppsvärme;
— solens 96;
— — jfr Solvärme;
— uppkomst 361;
— utveckling vid förbränning 257;
— — vid kroppars stelning 381;
— verkan på kroppars volym 383;
— vid friktion 368;
— vid kroppars kem. förening 217;
— vid kroppars sammanpressning 218;
— åtgång vid smältning af en viss del af en kropp 222;
— jfr Antändnings-, Friktionsvärme,
Värmemängd.
Värmeenheter (calorier) 223, 261;
— koks’, stenkols och torrveds 277.
Värmeförmåga, kläders 540.
Värmekällor 212, 376.
Värmeledare (värmeledningsförmåga) 517 — 519, 542, 546;
— dåliga 520, 521, 523, 525, 526, 533, 534, 542, 545, 549;
— goda 518, 522, 532.
Värmeledning med varm luft 389.
Värmeledningsförmåga, se Värmeledare.
Värmemängd, i is 252, 253;
— mätning 223;
— solens, Poiullets beräkning 97;
— — till jorden 216;
— vid vattens förvandlingar 224;
— jfr Värme.
Värmenecessärer 276.
Värmereflektorer, goda 577.
Värmestrålar 215, 572, 578;
— kunna skiljas från ljusstrålar 589;
— reflexion 101, 572;
— jfr Värmeutstrålning.
Värmeutstrålning 341, 556, 557, 575, 579, 586—588, 918;
— solens på ett år 97;
— jfr Värmestrålar.
Väte 349, 1234;
— beståndsdel i solen 653;
— framställning 1007;
— förtätning 437;
— grundämne 991, 1233;
— hvad det är 1006;
— metalloid 1000;
— jfr Kolväten, Vätgas.
Vätesvafla 1082.
Vätgas 69;
— jfr Väte.
Vätgaspistol, Voltas 761, fig. 180, 181.
Vätskor, dåliga värmeledare 533,549;
— elektriska ledare 736;
— förnämsta egenskaper 61;
— gasers förvandling till 437;
— o. kroppar, inbördes förhållande 66, 67;
— olika kokpunkt 484;
— olika ordnande i kommunicerande kärl 73;
— olika tunga, lagring 72, 73;
— sferoidalt tillstånd 502;
— tryck 63;
— upphettning från öfre ytan 489;
— uppvärmning 555;
— utvidgning 409;
— värme bindes vid deras afdunstande 467;
— öfverkokning 491.
Växtalbumin 1250.
Växtceller 1243, fig. 282.
Växter, blekna, om de uppdragas i mörker 697;
— från sekundära öfvergångsformationen 1228;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
