- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
21-22

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanik - Sidor ... - III. (Mekaniskt arbete, 38-47)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dessa exempel torde vara tillräckliga för
att förstå begreppet »mekaniskt arbete». Så
snart en massa förflyttas af en kraft, och för
denna förflyttning fordras öfvervinnandet af
ett motstånd, har kraften uträttat ett arbete;
kunde man tänka sig i verkligheten något fall,
der ett motstånd att öfvervinna ej funnes,
skulle den minsta kraft vara tillräcklig att
röra kroppen.

39. Huru uppmätes mekaniskt arbete?

Emedan hvarje kraft kan uttryckas i en
vigt, kan man uppmäta mekaniskt arbete ge-
nom en viss vigt lyftad en viss höjd. Måtts-
enheten är det arbete som erfordras för att
lyfta 1 kg. 1 m. Detta mått kallas
kilogrammeter (förkortadt kgm.). Att lyfta 8 kg.
3 m. erfordrar ett arbete af 24 kgm. En
person vägande 70 kg., som stiger uppför en
20 m. hög trappa, uträttar dervid ett arbete
lika med 1400 kgm.

40. Huru stor är en hästkraft?

I det praktiska lifvet begagnar man ofta
ett större mått för arbete än kilogrammetern.
Detta nya mått kallas hästkraft och är 75 kgm.
En hästkraft är således det arbete som
erfordras för att lyfta 75 kg. 1 m. högt eller
1 kg. 75 m. högt. Vid bestämmandet af ett
arbetes storlek frågas ej efter den tid som
åtgick till dess förrättande, men i praktiken
kan det ej vara likgiltigt, om den använda
tiden är kort eller lång. Vid bestämmandet
af en hästkraft är det derför förutsatt, att
arbetet skall utföras på 1 sekund. En
hästkraft blir således det arbete som erfordras att
lyfta 75 kg. 1 m. högt på 1 sekund.

Detta arbete är större än det som
vanligen utföres af en häst, emedan de hästar,
som i England begagnades vid denna
bestämning, voro ovanligt stora och starka djur, hvilka
arbetade endast under en kort stund. Man
uppskattar arbetsförmågan hos en ordinär häst
till 45 kgm. Antager man derför att en dylik
häst arbetar 8 timmar i dygnet, skulle 5 hästar
behöfvas för att uträtta detsamma som 1 häst-
kraft, om denna arbetade hela dygnet.

41. Huru bestämmer man antalet häst-
krafter hos en maskin?


illustration placeholder
Fig. 22. Prony’s broms, b bromsinrättningen som omsluter

axeln, P vigten som håller armen vågrätt.


Dertill användes vanligen en s. k. Prony’s
broms, fig. 22. Från maskinens axel ledes en
dragrem till en särskild träaxel, som omslutes
af en vanlig bromsinrättning, hvilken kan hårdt
åtdragas. Den öfre delen af bromsen är
försedd med en lång arm, som i sin ända uppbär
en vågskål. Då maskinen sättes i gång,
roterar träaxeln och med denna följer bromsen.
Genom lämplig belastning på vågskålen kan
man hindra bromsen att följa med rörelsen.
Maskinens arbete är då tydligen detsamma
som det af friktionen vid bromsen uträttade,
hvilket å sin sida lätt beräknas vara lika med
vigten i kilogram multiplicerad med armens
längd i meter.

42. Hvad är friktion?

Hur mycket man än bemödar sig att
genom polering få en kropps yta jämn och slät,
finnas dock små ojämnheter i densamma.
Följden häraf blir, att om två polerade ytor
läggas mot hvarandra, dessa ojämnheter gripa
in i hvarandra, så att, då man vill skjuta den
ena kroppen fram öfver den andra, ett
motstånd uppstår, som kallas friktion.

Friktionens storlek mätes af den kraft, som
erfordras för att släpa den ena kroppen öfver
den andra. Vid rörelsens början är friktionen
större än sedan under rörelsen.

Lagarna för friktionen äro följande:

l:o friktionen är direkt beroende af det
tryck kropparna utöfva på hvarandra;

2:o friktionen är oberoende af storleken
hos ytorna;

3:o den är oberoende af den hastighet,
hvarmed kropparna glida öfver hvarandra.

Utom friktion vid glidning förekommer
äfven friktion vid rullning, men den är
betydligt mindre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free