Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - III. - 115. Hvad menas med Precession? - 116. Hvad är nutation? - 117. Hvad menas med djurkretsen eller zodiaken? - 118. Hvad menas med Stjerndygn och soldygn? - 119. Hvad menas med sideriskt och tropiskt år? - 120. Huru bestämmes det borgerliga året?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
polerna, drages eqvatorn mer af solen än de
öfriga delarna af jorden; deraf uppstår en
långsam vridning af jordaxeln. Men ändras
jordaxelns läge, måste samtidigt det mot axeln
vinkelräta eqvatorsplanet ändra lutning, hvaraf
denna tillbakagående rörelse af
dagjämningslinien uppstår. Till följd af denna rörelse genomgå
dagjämningspunkterna hela ekliptikan
på en tid af 25,868 år.
116. Hvad är nutation?
Ungefär i midten af 1700-talet uppvisade
den engelske astronomen Bradley genom observationer,
att jordaxeln utom den i föregående
stycke omtalade vridningen rör sig i en
liten bana kring det läge den i följd af precession
borde intaga. Denna rörelse, som fullbordas
på 18 2/3 år, kallas nutation.
117. Hvad menas med djurkretsen eller
zodiaken?
Forntidens astronomer hade indelat ekliptikan
i 12 lika stora delar och gifvit dem
namn efter de stjernbilder de upptogo. Djurkretsens
bilder äro, räknade från vårdagjämningspunkten:
väduren, oxen, tvillingarne,
kräftan, lejonet, jungfrun, vågen, skorpionen,
skytten, stenbocken, vattumannen, fiskarne.
Jorden befinner sig då 1 månad i hvarje
tecken. För oss menniskor synes det vara
solen, som genomvandrar ekliptikan och djurkretsen
på ett år.
På Hipparkos’ tid (år 150 f. Kr.) låg
vårdagjämningspunkten vid början af vädurens
stjernbild, men till följd af precession har under
den tid, som sedan dess förflutit, vårdagjämningspunkten
gått bakåt, så att den nu ligger
i stjernbilden fiskarne. För redans skull kallar
man dock fortfarande den första tolftedelen
af ekliptikan för vädurens bild. Derigenom
komma namnen i ekliptikan ej att stämma
med stjernbilderna.
118. Hvad menas med Stjerndygn och soldygn?
Tiden mellan två på hvarandra följande
tillfällen, då en och samma stjerna står rätt
i söder (går genom meridianen) kallas stjerndygn.
Den tid åter, som förflyter från det solen står
rätt i söder ena dagen, till dess detsamma
inträffar nästa dag, utgör ett soldygn. Till följd
af solens skenbara rörelse på himlahvalfvet
åt öster återkommer solen senare i meridianen,
än om hon vore stillastående. Tidsskilnaden
är ungefär 4 minuter.
Stjerndygnet är tidsmåttet för en fullständig
omhvälfning hos jorden, derför är det alltid
lika långt. Soldygnet deremot, hvilket
skulle utgöra vårt borgerliga dygn, är ej hela
året lika, emedan solen ej alltid går lika
fort. Ett sådant dygn duger tydligen ej såsom
tidsmått. Man har derför tagit en tänkt sol,
»medelsolen»; som rör sig med samma hastighet
hela året i eqvatorn och som fullbordar sitt omlopp
på samma tid som den verkliga solen i
ekliptikan. Tiden mellan två på hvarandra
följande medelsol passager genom meridianen i
söder kallas medelsoldygnet och indelas i 24 t.
I verkligheten går derför intet riktigt ur efter
solen utan efter en tänkt sol, som går
med samma hastighet hela tiden.
Skilnaden mellan sann tid och medeltid
uppgår högst till 16 min 20 sek. och kallas
tidseqvation samt finnes utsatt för hvarje dag
i almanackan.
119. Hvad menas med sideriskt och
tropiskt år?
Sideriskt år är den tid jorden behöfver
för att genomlöpa sin bana från en »fast» punkt
till samma punkt igen. Tropiskt år är den
tid jorden behöfver för att gå från vårdagjämningspunkten
tillbaka till samma punkt.
I följd af precession är det tropiska året 20 minuter
kortare än det sideriska.
Det sideriska årets längd i medeltid är
365 d. 6 t. 9 m. 10,4 s., det tropiska 365 d.
5 t. 48 m. 51,6 s.
120. Huru bestämmes det borgerliga året?
Det mest i ögonen fallande fenomen, hvars
regelbundna vexling kunde tjena som tidsmått
öfver dygnet, är årstiderna, hvilka hafva sin
orsak i jordens rörelse i sin bana. Det tropiska
året, som noga öfverensstämmer med
dessa vexlingar, vore derför det lämpligaste
värdet på det borgerliga året. Men då det
borgerliga året tydligen af praktiska skäl
måste innehålla ett helt antal dagar, skulle
det snart skilja sig från det tropiska året och
dermed ock från årstiderna, hvarigenom stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
